Fyra punkter där (C) svikit skolan?

Som engagerad i skolfrågor, boende på landsbygden i en landsbygdskommun som Sala, ser jag med viss frustration på hur Centerpartiet verkar ha svårt att träffa öppet mål inom skolpolitiken när det gäller att ÅTMINSTONE ta ställning för att ett landsbygdsperspektiv ska finnas med vid regeringens skolpolitiska ageranden. Då menar jag inte snömos, det har vi, utan ett konkret agerande för att stävja de värsta avarterna av centralistiskt storstadstänk och outredda konsekvenser för landsbygdens skolor. Här kommer fyra fällningar där Centern borde ha ordnat straffläggning på Björklund & co (ursäkta mig folkpartister, jag respekterar ert perspektiv, det här är mer en intern uppgörelse) :

1. Med nya skollagens krav på legitimering av lärarna har små skolor, främst landsbygdsskolor, det betydligt tuffare att ordna kompetensförsörjningen. Trycket ökar att lägga ner.
2. Med den nya skollagens krav på skilda chefer för skola och förskola får mindre skolor, främst landsbygdsskolor, det svårare att organisera sig. Det blir svårare att driva dem.
3. Med ersättningsmodellen som gäller för gymnasier idag, där kostnaderna i hemkommunen styr ersättningen till elever som byter till attraktivare städer (som regel byte små -> stora kommuner), innebär att krympande klasser med ökande kostnader stegrar elevpengen och därmed ökar kostnaderna ytterligare i en ond cirkel. Program, och i förlängningen gymnasier, måste läggas ner.
4. Som en följd av att den nya skollagen är tänkt att ge besparingar för gymnasierna drar regeringen ned på ersättningen till landets gymnasieskolor. Detta eftersom det är tänkt att det nu ska gå att fylla hela klasser lättare. Vilket förstås inte är fallet i mindre kommuner där en enda klass per program är snarare regel än undantag.

Detta är tillfällen när en politisk bredd i Centerpartiet förenas med ett perspektiv helt i linje med centerns hjärtefrågor. Snälla, någon centralt, hör mig och lyft dessa frågor på riksplanet internt och i media, så att jag som kommunal politiker kan räta på ryggen och peka på att vi fightas för dessa frågor. Sen att resultatet utgår från våra 6% i riksdagen, det är en annan femma. Men vi har då i alla fall försökt. Allt detta sagt med kärlek och förhoppning.