Jag har följt debatten sedan ett tag med samma intresse och oro som många andra som är politiskt engagerad. Samtidigt som jag har åsikter så är det en kittel av komplexitet och känslor, med fula grepp från alla håll. Debatten kring multikulturalism är dock något som jag varit sugen på att debattera, eftersom den har med individ kontra kollektiv att göra. Via Sakine läser jag en bra och kort artikel som Johan Söderström i Borås Tidning har skrivit kring detta. Poängen, som jag håller med om, är att vi självklart ska ha ett mångkulturellt samhälle, men att den multikulturella modellen där invandrargrupper får riktade stöd och eventuellt särlagstiftning inte fungerar.
Genom att istället fokusera på vad individer behöver och ska uppnå undviks detta. Här har vänstern ett problem eftersom deras världsbild vilar på att folk ska buntas ihop, medan liberalismen har ett svar. Vi vill inte ha särlagstiftning, inga specialprogram till vissa grupper (invandrare eller andra) utan att individer behandlas lika efter samma måttstock. Sluta se invandrarna som ett kollektiv, behandla dem som indivuella människor, det är de förtjänta av. Det gäller att inse att Sveriges framtida välfärd vilar på en fortsatt invandring, där "nya svenskar" blir just nya svenskar, en tillgång och en styrka.
I den gemenskapen ingår en förväntan på att alla respekterar grundläggande demokratiska spelregler och ett sekulariserat samhälle. Det är missvisande att likställa detta med att invandrare ska ta till sig den majoritetskultur som innebär tex fredagsfylla, julskinka och bikinibad. Nej, det handlar om att inte utsätta eller ge särbehandling till en person för att de är en del av ett kollektiv. Det är en princip som vi för övrigt borde uppfylla bättre i andra delar av politiken, se tex kvotering. Den sekulariserade demokratin är själva grundförutsättningen för det moderna samhället, och låter människor behålla sin kultur, utan att tvinga på andra den.
En bra parallell är den om rökning; skulle du gilla om jag tvingade ner en surströmming i halsen på dig eller en liter mjölk? Skulle inte tro det. Samtidigt finns det folk som fortfarande röker utan att fråga människorna omkring om de vill delta.
En annan är den om kvotering, där (den seeeega) kampen för att kvinnor ska ses som individer perverteras till att behandla dem som kollektiv. Jag får återkomma med mer i denna fråga, men någonstans måste man börja. Jag tänkte skriva om mina egna erfarenheter från valstuga och gymnasium.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar