lördag 27 augusti 2011

Ett partiledarval utan Hatt - som att plantera utan rötter

Det jag kommer minnas mest från den numera klassiska Augusti 2011 och partiledarvalet, som rensade Sveriges luft efter den unkna vårvintern och påvevalet av Juholt, är Hattresan.
En PR-mässig klassiker, en genialisk ide i all sin enkelhet, som innebär att en statssekreterare på mindre än ett år gått från 290 kryss till riksdagen, via en relativt osynlig ministerpost till att slåss in på sluttampen om en av Sveriges fyra mäktigaste politiska poster! Annie och hennes anhängare, som har kunnat vila på fem år av synlighet och gradvis etablering i Centerpartiet på den högsta nivån, måste ha sett på med stigande oro hur Hatt etablerade sig. Jag trodde själv att Hatt skulle stå som vinnare efter första veckans etapp, då hon passerat mitt Sala, och Annie åkt på bröllopsresa.
Om Annie står för förlösningen av 10 års förnyelsearbete, så har Hatt givit röst åt den Centerörelse ute i landet som inte hängt med, som sett hur Alliansens moderatledda arbete satt den mjuka socialliberalismen på undantag, som i socialdemokratiska kommuner gjort arbetet nästan omöjligt för C-företrädare när Fas3-debatter svallat, och som i Annie ser ett rött, nyliberalistiskt skynke.
Genom Anna-Karin Hatt har Annie tvingats på allvar förhålla sig till, och därmed i princip avge löften, om att vårda de arv som Centerpartiet vilar på, att inte ivra på med förnyelsen utan att bära med sig nog av det gamla. Ett partiledarval utan Anna-Karin, hade kunnat besanna de farhågor som framförts om Annie, men med Hatt så fick vi en debatt som kommer föra fram en partiledare som står med benen fast i Centerpartistisk mittfåra, en fåra som har siktet inställt på ljusare Centertider.

2 kommentarer:

  1. Det är helt omöjligt att bygga ett litet fritidshus vid sjön


    Jag har mark vid en ö som det finns två fritidshus på, men på min sida av den tomten jag äger, finns det inga stugor alls och där får man absolut inte bygga. Det tycker jag är orättvist och synd att man inte får sätta upp tex en sommarstuga på ungefär 30kvm. Det skulle jag vara mycket nöjd med!

    Den halva holme jag äger är den största ön som finns vid denna sjö. Tomten jag äger är på ca 13.000kvm alltså 1.3 ha i storlek.Det är en rätt stor tomt, men kommunen tyckte att ön var alldeles för liten p g a att den är ungefär 57m åt båda sidor, där det finns vatten runt om, eftersom det är en på en ö. Rakt ner så är ön på ca 120m från strandlinjen till tomtgränsen där är det möjligt enligt lagen om 100m. Problemet är att på sidorna är det 57 m på var sida bara. Det är där som strandskyddet kommer in och krånglar till allt. Kommunens motivation var för liten ö. Så där får jag ge upp!


    Jag har också mark på fastlandet vid samma sjö. Den andra tomten på fastlandet är ungefär13.000kvm = 1.3 ha den också. På djupet är skogstomten ungefär 110m från strandlinjen till tomtgränsen in mot skogen där gränsen är dragen.. På längden är tomten ungefär 120m bred. Det finns några andra marker som jag inte äger, så någon strand på båda sidor finns inte inom räckhåll. Då skulle man kunna bygga en liten stuga utanför strandskyddet. Det finns två fritidshus på hela den sidan av sjön Jag pratade med kommunen: Deras motivation var att det var för några hus på den sidan av sjön. För att överhuvudtaget få bygga där. Så även där får man ge upp!


    Den tredje tomten jag också äger ligger det ett fritidshus mellan mina tomter d.v.s mellan den andra tomten och den tredje tomten. Den tredje tomten är inte så stor, den är ungefär 80m djup och ca 80m bred och ligger granne med fritidshuset som är byggd någon gång på 60-talet. Kommunens motivation var att det var för liten tomt och för få hus på denna sida om sjön. Så även där får jag ge upp. Jag börjar bli van att få ge upp allt vad mina tomter heter!

    Alla tre tomter är lantbrukstomter som tillhört en gård i Västersälja ca 5 km från Östervåla, dessa tomter blev avstyckade när gården såldes.av någon anledning så blev dessa tomter över. Som jag fick ärva av min fader som dog 1983. Det kan sägas att alla tomterna är lantbruksfastigheter och aldrig varit bebyggda någon gång.

    Jag har betalat dubbelt så mycket skatt för dessa tomter från 1983-2005. Det stod på fastighetsbeteckingen tomtmark. Jag trodde det var så mycket det kostade att äga skog. Ingen erfarenhet alltså. Jag har betalat för fritidshus som inte har funnits. Jag blev undrande nu på senare tid varför att det heter tomtmark när jag inte har några hus på någon av dessa marker. Så jag skrev ett brev till kommunen och undrade varför jag skulle betala så mycket i skatt för tomterna? När jag ändå inte får bygga där? Jag vågar inte tänka på hur många stugor jag har betalat för som inte finns.

    Efter ett antal månader fick jag ett brev från kommunen att jag inte skulle behöva betala så mycket i skatt.som jag har gjort under alla dessa år i onödan. Sedan ändrade kommunen dessa tomter till lantbruksenheter eller skogstomter och sedan dess har jag betalat hälften i skatt för tomterna-Det ända positiva med mina skogstomter är att jag får betala mindre i skatt för dem på senare tid.

    Jag har pratat med nästan alla på kommun där min mark finns. De säger nej fast jag äger marken så vad ska jag göra med den? Jag får inte ens avverka skog på min egen mark. Då är det strandskyddet som spökar igen. Jag har också pratat med skogsvårdssyrelsen. De säger också nej. Slutligen har jag pratat med kommunekologen.Han som har hand om alla strandskyddsdispenser för denna kommun. Han sa: Det det är ingen idé att du söker du har för små chanser att få bygga här.

    Jag undrar nu om det finns någon annan att prata med om detta?. Eller är det kört för alltid med min mark?

    Jag är mycket tacksam för all hjälp jag kan få hoppas verkligen på svar?

    SvaraRadera
  2. Ska kolla upp det här. Återkommer under september.

    SvaraRadera