Sala storstädar sin politiska organisation

Majoriteten i Sala, där S, MP, V och Salas Bästa ingår, har med högt tempo sjösatt en plan under våren där den politiska organisationen i Sala ska förändras. Jag har en del inblick i processen som Centerpartiets ordinarie ledamot i Demokratiberedningen, ett slags forum för Salas nio kommunfullmäktigepartier, och tänkte försöka kortkort beskriva läget och en del kommentarer.

Nyckelorden har varit medborgarvänlighet, tydlighet och effektivitet, vilket förstås är bra värdeord. Idag har Sala en klassisk organisation där utförarmakten har legat hos kommunstyrelsen(KS) och dess auktorativa utskott (KSAU), och där KF mest (i realiteten) varit en sista kontrollanhalt och ett forum för debatt. Ett antal nämnder har arbetet relativt självständigt med sina ansvarsområden efter uppdrag från KS.
Det nya förslaget har flera nya tankar, som inhämtats från en palett av andra kommuner, och mynnat ut i vår egen variant.
1. Kommunfullmäktige ska vitaliseras. Det ska finnas permanenta och tillfälliga (6-18 månader) beredningar där i princip alla KF-ledamöter ska delta, även om partierna avgör vilka de nominerar. De fyra permanenta, för skola, social, hållbar och demokratiutveckling, ska innehålla totalt 3*11+9=42 ordinarie poster. De tre ordförandena ska bilda ett mer formellt presidium, vilket då totalt sett ger 45 poster på KF:s 45 ledamöter. I de tillfälliga beredningarna ska medborgarrepresentanter från olika håll involveras. Alla beredningar ska ha ordförande osv, med tydliga uppdrag.

2. Kommunstyrelsen ska få en betydligt mer central roll, och utökas till 15 ledamöter. Flera nämnder stryks, kvar blir Vård och Omsorg, och en nygammal Lärande och Utbildning, där skola och gymnasium slås ihop igen, och båda nämnderna expanderar till 13 ledamöter var (+ 13 ersättare). Utöver detta blir det bara tre utskott och en jävsnämnd: personalutskottet (3 ledamöter), stadsbyggnadsutskottet (5 led) och ett nertonat AU. Jävsnämnden kommer ha lite av den roll som revisorerna har idag, med oppositionen i majoritet, där ärenden där kommunens utövning kommer på kollison med andra krav.
Poängen som gjorts, är att beslut inte ska dubbelbehandlas i KS och KSAU, utan fler ärenden ska tas upp och behandlas direkt i KS, eller endast tas i KSAU. Även stadsbyggnadskontoret, som ersätter tekniska och bygg&miljö-nämnden, får större delegation (dvs kan ta beslut utan att stämma av med KS).
3. En hel del mer lullull, men byaråd har nämnts.

Tankar?
a) Tempot är för högt, tanken är att sjösätta allt till nyåret. Kommunchefen har sagt att man lär förändra politikerdeöen först och sedan ta förvaltningarna, men det känns ändå lite stressande. Om jag ska bli lite politiserad så känns det som kaka på kaka med den oro som redan skapats av den nya majoritetens styre.
b) Om det görs bra, kan det bli en förbättring, med mer medborgarpåverkan, med en tydligare uppdelning i beställare (KF och beredningar) och utförare (KS med utskott), vilket ger klarare roller.
Om det görs med fel avsikter, däremot...det är fortfarande oklart hur stora arvoden som ordföranden i de två stora nämnderna ska få, och i Alliansen finns en oro att man vill tillskapa 2-3 nya kommunalråd (i praktiken) så att vi får en klick heltidspolitiker som sedan kör sitt race och sopar mattan med alla andra deltagare, med reusltatet att beredningar och nämnder bara blir blingbling för syns skull.
c) Det finns just nu en regel, som har sina poänger, att sitter man i KS, får man inte sitta i beredningarna. Det kan ge en effekt att man som folkvald antingen kan sitta i roliga beredningar och visionera och fånga upp medborgarbehov, eller sitta i KS/nämnder och ta beslut om ekonomiska beslut och säga "nej". Inget roligt val, direkt.
d) Många av inskolningsplatserna för nya politiker, ersättarposterna i nämnderna, försvinner i och med att nämnderna skärs ner och de nya permanenta beredningarna i KF endast är för KF-ledamöter.