onsdag 30 november 2011

Möte om hållbar utveckling i Ransta

Imorgon kväll är alla intresserade välkomna till en öppen föreläsnings- och diskussionskväll om vad begreppet hållbar utveckling egentligen innebär. Centerpartiet Sala har bjudit in Stefan Hellstrand som har mångårig erfarenhet av ämnet. Kom till Ransta Nästa Bygdegård, fd Stationshuset, kl 19.00. Kaffe och fika till självkostnadspris.

Motion: Ta fram en kommunal bredbandsstrategi

Vid kommunfullmäktige i måndags lade Centerpartiets ledamöter i kommunfullmäktige följande motion om att Sala kommun behöver en bredbandsstrategi för kommunen.

Centerpartiet i Sala kommun
Till kommunfullmäktige i Sala kommun
Motion
Ta fram en kommunal bredbandsstrategi, en lokal digital agenda
I början av oktober presenterade it- och energiminister Anna-Karin Hatt strategin It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige. Det är en bred och sammanhållen strategi för IT-politiken där regeringen presenterar ambitioner, mål och insatser och som riktar ljuset mot hur vi i Sverige på bästa sätt ska kunna använda tekniken i människans tjänst.
I strategin En digital agenda för Sverige lanserade regeringen sammanlagt 63 nya åtgärder och tog upp 80 som är beslutade sedan tidigare. Tillsammans ger detta 143 insatser för IT i människans tjänst med målet att Sverige ska bli bäst på att använda digitaliseringens möjligheter.
Den största enskilda satsningen som lyfts fram är stödet till bredbandsutbyggnad på närmare en halv miljard kronor under en treårsperiod. Därutöver finns bland annat stöd till eFörvaltning i syfte att få fram fler offentliga elektroniska tjänster, funktionshinderanslag, insatser för att öka driftsäkerheten, eHälsa och testbäddar för att pröva ny teknik inom hälso- och sjukvården. Dessutom finns kultursatsningar som Kulturarvslyftet med resurser till digitalisering liksom stöd för att digitalisera public service-företagens arkiv.
I samband med En digital agenda för Sverige har regeringen beslutat om ett nytt övergripande mål och lämnat över det till riksdagen: Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.
En digital agenda för Sverige prioriterar fyra strategiska områden som utgår från användarens situation:
* lätt och säkert att använda - handlar bland annat om att kunna använda internet och andra digitala tjänster i vardagen som privatperson, företagare eller anställd.
* tjänster som skapar nytta - kunna erbjuda användaren ett stort och varierat utbud av attraktiva och lättanvända digitala tjänster för olika stadier i livet.
* det behövs infrastruktur - grundläggande infrastruktur med väl fungerande och tillförlitliga elektroniska kommunikationer.
* ITs roll för samhällsutvecklingen - den ökade digitaliseringen påverkar alla samhällsprocesser och -strukturer i Sverige och globalt.
Sverige är idag en ledande IT-nation och har en stark position både vad gäller IT-användning och tillgång till bredband. IT har en stor betydelse i den svenska ekonomin. Användningen bidrar både till den totala produktivitetstillväxten i landet och förbättrar och förenklar vardagen för alla – medborgare, företag, organisationer och offentlig sektor.
Sverige står inför flera samhällsutmaningar där IT har en viktig roll att spela. Utmaningar som ställer krav på välfärdssystemet och samhället i stort. Här kan och bör IT vara en motor för att hitta nya smarta lösningar.
Då måste det finnas bra bredband även i vår kommun till såväl hushåll och företag som skolor, vårdinrättningar och offentliga servicekontor.
De allra flesta har idag tillgång till bra bredband. Men den kartläggning som länsstyrelsen i Västmanland har gjort visar att det finns stora oacceptabla skillnader runt om i länet och i kommunen. Det finns områden som saknar tillgång till fungerande bredband och andra områden som har bredband men där hastigheten eller kvaliteten inte är tillräckligt bra. Detta i kombination med bristande mobiltäckning gör situationen bekymmersam för många.
Vi måste nu samla alla goda krafter runt om i länet. Kommunerna, länsstyrelsen och samarbetsorganet Västmanlands kommuner och landsting (VKL) måste engagera sig och inse att bredband är en lika nödvändig infrastruktur som vägar och elnät.
Vi behöver tillsammans hitta smarta finansieringslösningar där investeringar från marknadens aktörer kombineras med statens olika stödprogram och de resurser som finns tillgängliga inom EUs regionalfond och landsbygdsprogrammet. Men vi behöver också samordna oss för att hitta länsgemensamma smarta lösningar för utbyggnaden av bredband.
Det är också viktigt att vi i vår kommun sätter bredband högt på den politiska agendan och tar fram en kommunal bredbandsstrategi, en lokal digital agenda. För tillgång till bredband är både en politisk och en strategisk fråga som bidrar till tillväxt och utveckling. Och, inte minst kan hjälpa oss att möta framtida samhällsutmaningar.
Huvudpunkterna i en kommunal bredbandsstrategi, en lokal digital agenda bör vara:
* den betydelse bredbandsutbyggnaden har ur kommunens perspektiv och kommunens målbild i ett 5- och 10-års perspektiv,
*kartläggning/bedömning av rådande marknadssituation kring bredband,
* identifiering och beskrivning av brister i IT-infrastrukturutbyggnaden med utgångspunkt från näringsliv, invånare och offentlig verksamhet,
* övergripande planeringsförutsättningar enligt översiktsplan och kommunens önskemål rörande bredbandsutbyggnad (prioriteringar),
* information till och samråd med aktuella marknadsaktörer rörande kommunens önskemål om utbyggnad,
* samordning med utbyggnad av vägar, vatten- och avlopp, el, fjärrvärme, vindkraft, mobilt bredband och annan infrastruktur som omfattar möjlighet till samförläggning,
*policy, rutiner och villkor för åtkomst till kommunens mark,
* finansieringsmöjligheter och villkor för att utnyttja offentliga stödmedel,
* främjande av konkurrens – vilka åtgärder kan kommunen vidta,
*kommunal och regional samverkan – säkerhet och robusthet,
*kommunens eget agerande som: samhällsplanerare, offentlig användare av bredband, aktör med inflytande över bredbandsnät, ägare av bostadsbolag och därmed sammanhängande fastighetsnät.
Med hänvisning till ovanstående hemställer vi att kommunfullmäktige beslutar
att uppdra till kommunstyrelsen att ta fram en kommunal bredbandsstrategi, en lokal digital agenda.
Sala den 21 november 2011
Carola Gunnarsson ( C ) Christer Eriksson ( C ) Mårten Öhrström ( C )
Anders Westin ( C ) Gustaf Eriksson ( C ) Mikael Jonsson ( C )
Maila Pettersson ( C ) Hans Johansson ( C ) Christer Gustafsson ( C )
Kerstin Larsson ( C )

tisdag 29 november 2011

Om betygsinflation i Sala och riket

Först kan jag lugna Salaborna med att det här inte förkommer någon utveckling mot glädjebetyg. Precis som i resten av landet sätts betygen generellt sett högre än nationella provens resultat, men tendensen är de senaste åren är snarare att avståndet minskar och att vi generellt sett ligger under rikssnittet i överbetyg. De senaste två årens positiva betygsutveckling kan alltså inte avspisas med att det är luft i betygen, det är en reell förbättring.
Annars har man i riksmedia rapporterat om tex Nossebro skola som på några år gick från en av landets sämsta skolor till att vara i topp. Det visar sig nu att det som skett, utöver en liten positiv ökning, är uppblåsta betyg. Det är förstås bra att man vill satsa på skolan, men förväntningar från förvaltning får inte leda till att de som är centrala för resultatet, lärarna, släpper på handbromsen och sätter felaktiga betyg. I debatten om friskolor är det intressant att notera att Nossebro är en kommunal skola utan konkurrens. Friskolor eller vinstuttag i sig är inte dåligt, det är hur systemet hanteras som är avgörande. Imorgon kommer Jan Björklund(fp) att säga hur han vill åtgärda betygsinflationen.

Nu är det stopp för sex med djur

Jag berättade om förslaget till ny djurskyddslag för en bekant igår och fick då den helt naturliga reaktionen att hon frustade till om att det nu är förbjudet med tidelag - men ibland måste man stifta lagar om självklarheter. Det nya förslaget innehåller en hel rad med förbättrade skyddsregler för vad djur får delta i eller utsättas för både som husdjur och vid uppfödning, och det känns bra att markera detta som Centerpartist. Samtidigt måste man ha självdistans att länka detta klassiska klipp av riksdagens kanske skönaste och snällaste ledamot, Landsbygdsminister Eskil Erlansson, när han försöker hitta nyanserna i frågan. Hur man reagerar på detta klipp berättar nog en del om man är en klassisk Centerpartist eller en fjolla. Eller kanske inte, vem vet vad folk fantiserar om...

måndag 28 november 2011

Rockad bland Centerns ledamöter

Efter att Anna Billman (C) tvingats avgå pga sjukdom valdes ikväl Hans Johansson(C) in i KF som ordinarie ledamot, vilket gjorde att Sven-Eric Carlsson(C) blev ny ersättare. Eftersom han är ordförande för kommunrevisionen avsade han sig den direkt och därmed kommer en riktig räv in som ersättare, Sven-Olof Pettersson från Västerfärnebo. Noterar med nöje att på tur efter honom, om man hoppar över Elisabeth Nilsson som också sitter i revisionen, är Anna Gillerblad(C). Kunde du ha trott det Anna innan valet då du stod på 17 plats på listan? ;-)

Cykelvägar Ransta - Kumla: beslut i KF

Då togs nyss det slutgiltiga beslutet att Sala kommun avsätter de pengar (2 miljoner kr) som behövs för att den nya cykelvägen mellan Ransta och Kumla ska gå in i slutfasen av planering (avtal med markägare, mm) innan byggnationen startar våren/sommaren 2012. Sedan fortsätter man med Kumla - Sala under 2013 om allt rullar på. Kerstin Michaelsens idella arbete som projektledare kan inte nog betonas, tack till dig igen. Se tidigare debatt.

Veckans Kpop: BoA

Kwon Boa är med sina 25 år (med sydkoreanska mått) en mogen kvinna i popbranchen. Hon slog igenom som 13:åring och har sålt 60 miljoner album världen över. Hon är än mer än tex Kan Mi Youn en soloartist som lätt byter till både japanska och engelska. Allmänt tycker jag hon känns mer som en klassisk västerländsk popdiva. ;-)
  1. BoA - Energetic
  2. BoA - Hurricane Venus
  3. BoA - ID: Peace B (hennes första singel)
  4. BoA - Eat you up (helt på engelska)
  5. BoA - Make a secret
  6. BoA - Game
  7. BoA - Listen to my heart
  8. BoA - I did it for love
  9. BoA - osv osv ...

söndag 27 november 2011

Sverigedemokraterna och apartheidflörten

SD har haft sina landsdagar och antagit ett nytt partiprogram där man nu byter beteckning från "demokratiskt nationalistiskt" till "socialkonservativt", vilket vållade en hel debatt. Jag har uttrykt en del insikt för att SD:s intåg i riksdagen innebär att det finns motsättningar i det Svenska samhället, ett demokratiskt underskott där en del medborgare inte blir hörda, men samtidigt är SD som parti inte svaret på frågan. Det blir uppenbart igen när man i det nya partiprogrammet kan läsa om en fortsatt vilja att dela upp samhällets medborgare i olika klasser beroende på bakgrund a la apartheid. Detta är helt oacceptabelt, och vad än Jimmie Åkesson säger om det, så står det i svart på vitt i deras partiprogram. Resten är snömos från hans sida. Detta är ingen seger för partiledningen, det är ytterligare ett tecken på att partiets rötter är i ett rasistiskt parti. Att "tvätta ur" det kommer bli svårt. Medlemmar som hoppat på tåget under 2000-talet får gärna hävda att detta är det gamla partiet som man ny lämnat, men SD har aldrig gjort upp på allvar med sitt unkna förflutna utan snarare trappat ner hur man uttrycker det. Det är ett parti med en värdemässig kontinuitet som för bara 20 år sedan var ett öppet rasistiskt parti. Det är svårt att smälta oavsett hur "trevliga" man är idag. Om man aldrig tar avstånd från ett brott har man heller inte ändrat sig på allvar. Det nya partiprogrammet visar på att man både vill behålla de klassiska "invandrarkritiska" (fint ord för rasistiska) åsikterna samtidigt som man vill ha mer makt. Dags att bestämma sig.

Magnus Carlssons julturne startade med Sala

Eftersom min son är med i barnkören Silverrösterna via Sala Kulturskola, så följde jag med extra intresse årets julkoncert i Sala Missionskyrka. Varje år sjunger flera körer tillsammans med en inbjuden artist, i år var det Magnus Carlsson känd från bla Alcazar. Jag passade syskonen hemma, men har fått det refererat att Magnus gjorde ett toppenjobb både som vokalist men också i sitt arbete med att ta fram det bästa från barnen med medkänsla som kännetecknar en underhållare med hjärta.. Läs mer på Sala Allehanda.

Ibland mår jag illa av politiken

Ibland mår jag illa av politiken. Det som 97% av tiden är intressant, fantastiskt komplex och ett ansvar som jag undrar varför just jag fått ta del av, kan plötsligt framkalla samma känsla av illmående som när man svikit en förtroende eller när vänner bråkar. Jag menar inte det här i någon slags agitatorisk "jag mår illa av andras dåliga politik" eller så, utan en högst personlig känsla av olust.
Det sägs ofta att vi i Sverige är samförståndets förlovade land, och om detta är sant så är det lätt att förklara varför politiker och politik ofta pratas skit om. Politik i en demokrati bygger på att olika åsikter ställs mot varandra och debatteras av politiska motståndare. I en vardag där samförståndet är norm, med en av världens lägsta lönespridningar och ett välutvecklat solidaritetssystem, så har jag alltså som fritidsintresse att simma i mörka vatten. Eftersom det är människor som är politiker så blir det oundvikligen påhopp, maktspel och destruktiva beteenden från alla håll av och till, förr eller senare.
Mina första fyra år som politiker lunkade på i ganska normal takt, och skilde sig nog inte så mycket från de flesta andra som har en post i en nämnd och inte tar allt för allvarligt på den. I och med valet ifjol hände plötsligt något. Jag startade den här bloggen, och kom in i kommunfullmäktige, vilket kan sägas vara att bli "riktig" politiker på så sätt att man inte bara representerar folket via sitt parti, man är vald av folket också. Jag fick flera poster med ansvar också i kommunstyrelse och skolnämnd.
Kort fattat så kom politiken att bli min heltidshobby, vilket alla som följt min blogg kan ana. Jag har lagt mina övriga hobbies på hyllan och utöver arbetet ägnat det mesta av dygnets tankar åt Centerpartiet och de ansvar som följt av mina åtaganden. Via bloggen har jag för öppen arena utvecklat min förståelse för politiken och Centerpartiet, och försökt skapa en egen position som politiker.
Alliansen förlorade makten i Sala, och jag vet att det tog många av oss hårt, men ska jag vara riktigt ärlig så har det varit blandade känslor för mig. Vi fick ju helt enkelt inte nog med röster! För egen del var det oavsett ett steg uppåt i möjligheter. Under mitt första halvår gick jag som nybliven fullblodspolitiker ut hårt för att likt en nyfrälst korsriddare bekämpa fienden och deklarera var jag stod. Jag skriver med självironi eftersom jag likt en nybliven ung CUF:are velat tolka allt genom partiprogrammets gröna bokstäver och därmed ibland sett mina meningsmotståndare endast som politiker. Precis som jag sårats av en del som jag läst om mig så måste andra ha sårats av mina ord. Nu är det oundvikligt att de som tar politiken på allvar ibland såras av att andra inte hyser samma övertygelse, och att den personliga självbild man har stundtals får ett grymt uppvaknande i politikens konfrontativa värld, men det finns fortfarande angreppsvägar som bör undvikas.
Det här togs till sin spets i slutet av sommaren när jag insåg att jag efter ett år bloggande, insändare och motioner hittat fram till en hygglig grund att stå på som politiker, och att det var dags att försöka landa i en roll som inte blir som ett alter ego till mitt vardagsliv, utan går att förena med det vanliga lunket. Det har inneburit att jag försökt ta ett steg tillbaka mentalt när jag skriver insändare och bloggar, utan att släppa de ideal jag har. Jag har försökt tänka på alla de som kan tänkas läsa artikeln när jag skriver, inte som hållare av de åsikter de uttryckt och står för, utan som medmänniskor som sitter framför mig. För även om de likt mig brukar anta en politikerroll på våra möten, brukar också de språka öppet och hjärtligt utanför mötena. Detta rollspel är ärligt talat både en del av nöjet med politiken men samtidigt dess förbannelse. Jag antar att det är nödvändigt av taktiska skäl, särskilt för dem som har mer att förlora, men i den bästa av världar skulle det inte behövas.
Jag vet i alla fall att när jag skriver på detta återhållsammare mer eftertänksamma sätt känns det varmare inombords när väl artikeln står där på Debattsidan, när jag vet att jag kan glädjas åt den utanför de politiska tankecirklarna.
Personligen har jag en teori att folk snackar skit om dem som har makt eller inflytande över våra liv, och att det aldrig går att ändra på, bara hålla på en rimlig nivå. Politiker, bankirer, ja kändisar, får känna av kritiken som vi andas ut med nära eller kollegor, eller på kommentarsforumen, eftersom det är vårt sätt att hantera att någon annan når in i vår vardag och påverkar den.
Jag kan fortfarande tycka att de som inte prövat på politiken inte borde vara så dömande, att det finns en otrevlig, avhumaniserad, skitsnackarkultur kring demokratins grund som vi skolas in i som medborgare, där medias bild inte hjälper till. Självklart stämmer vissa delar, men jag skulle önska att vardagen kunde skildras mer också. Det är inte konstigt att folkrörelserna i C och S krymper när bilden av lokalpolitikern är så negativ. Jag brukar säga att det är lättare att komma ut som alkoholist än politiker, och det står jag för.
I och med att jag börjar studera 80% i forskarskola i Uppsala efter nyår kommer jag tvingas trappa ner mina mest tidskrävande åtaganden, och lämna nämndsarbetet. Kvar blir det centrala, min post i kommunfullmäktige, plus en del poster i det lokala partiarbetet. Det gör att jag kan ta ett steg tillbaka och hitta en mer holistisk, balanserad bild av vem jag vill ”vara” som politiker. Jag ska också försöka än mer utvidga det lokala demokratiska samtalet. Jag har varit med att lägga fem-sex motioner kring närdemokrati, och kommer fortsätta med det. För er som inte provat på politiken och som har människor som intresse, gör det! Det är en allmänbildningskurs i vårt samhälles inre motor som egentligen alla borde genomgå. Jag arbetar till vardags som lärare i en annan kommun, och klagar inte längre på politiker (haha) men har allmänt fått en mer nyanserad syn på min lärarroll.
För att återvända till min inledning. Politik handlar om att ta beslut på delegerat ansvar, dvs på uppdrag av andra. Därmed måste jag som politiker acceptera att jag ständigt måste leva med en osäkerhet över vad jag ska göra. Jag vet ungefär vad jag själv tycker, men jag har även mitt partis program, och mitt väljarmandat att försöka väga in. Jag slås gång på gång hur ironiskt det är när människor och anonyma insändare talar om svekfulla politiker som inte står för något, samtidigt som de vill att vi ska lyssna och ändra oss så fort Sven Svensson ringer upp eller Svedalaposten slår upp ett reportage. Att vara politiker är att stå i denna korseld av gamla löften och nya förutsättningar, att bemöta åsiktsmotståndare och interna prioriteringar, budgetpress och löftesflora, och att göra det utöver sitt 8-16-arbete.
Det låter gnälligt, men jag har accepterat det för jag gillar utmaningar, men jag vill samtidigt kunna må bra när dagens debatt är över. Därför kommer jag fortsätta försöka vidga mitt nätverk över politiska gränser och framför allt, förstå min omgivning. Vad är det som får Sala och Sverige att rulla? Varför tänker han eller hon så där? Och att aldrig rygga tillbaka från konflikten utan istället försöka lösa den och hitta en gemensam nämnare. Det är trots allt bättre att mötas i öppen konflikt och diskutera än att grämas i dolda rum. Glädjen över att få försöka göra en, om än liten, insats för medmänniskorna är fortsatt stark och den vet jag att fler delar med mig i Sala.

fredag 25 november 2011

Facebookvänner i politikens värld

Nuförtiden är jag en daglig konsument av Facebook och postar en hel del - från personliga trivialiteter till politiska åsiktsyttringar - men från första gången jag stötte på FB tog det lång tid innan jag övertygades om att gå med. Politiken var min väg in och jag använde den då på det sätt som jag idag råder oinvigda att använda den i början: som ett sätt att kunna följa bekanta och intressanta när man inte kan vara en del av deras vardag i RL (real life). Jag kunde via FB följa mina Centerkollegor och på så sätt ta del av deras vardag och tankar när det passade mig. Det var ett bra sätt att bygga kontakter och samförståelse.
Sedan började jag själv skriva ett och annat, och efter att jag startade den här bloggen i valspurten förra året tog det fart på allvar. Jag har gradvis känt mig för på var de oskrivna lagarna för ett medium där trevlighet är nr 1 och gilla-knappen är interjektion, adjektiv och hälsning, och gradvis vågat mig på att både kommentera och diskutera, stundtals hetsigt. Det roliga är att flera av dessa "opponenter" numera är bland mina bästa facebookvänner, vilket säger en del om mediets karaktär.
Bland media och myndigheter har man de senaste åren spräckt en slags tabugräns när man valt använda det som skrivs på FB och twitter i sina reportage och myndighetsutövanden. Flera ”skandaler” har börjat med att någon twittrat eller facebook:at en tanke som borde ha stannat som just tanke, eller åtminstone som muntlig utsaga mellan kollegor.
Detta kan man tycka vad man vill om, men det innebär idag att om man skriver på FB idag måste man, särskilt som offentlig person, förstå att det som skrivs (likt i amerikanska polisfilmer) kan och kommer användas mot en om man fäller yttranden som är ångervärda. Bortsett från de med en mycket utvald skara vänner gäller det alltså att det man säger på FB är något man får räkna med att man måste kunna stå för inför en kritisk offentlighet.
Jag anser själv att detta synsätt bara gör FB trevligare eftersom om jag i mina postningar på FB föreställer mig att alla kan läsa det jag säger, så skriver jag bara det jag kan stå för.
Man kan fråga sig om då inte alla ska vara vän med alla? Nej, givetvis inte. Man kan jämföra det med ett vanligt cafe, som ofta består av öppna ytor. Ville jag kunde jag tjuvlyssna på mina grannar, men gör det inte som regel. Vid varje bord sitter ett sällskap i sin egna värld, avskild genom gemensamma konventioner.
Min poäng med hela denna utläggning är att när politiskt ansvariga med hög profil häver ur sig personangrepp på facebook, så får man acceptera att detta ses som något man gjort sin roll som politiker, och ta konsekvenserna därutav. Jag tänker inte peka ut någon, det är ingen av mina egna FB-vänner, men jag tycker det är tråkigt när ett defensivt läge gör att man snackar skit bakom ryggen på folk. Det är faktiskt betydligt mer OK att göra det om man står öga mot öga, då är det en öppen utmaning, men att göra det via FB är både naivt och politiskt destruktivt. Det sätter en nivå som känns tråkig, och jag hoppas det var en sån där tillfällig blunder (gudarna vet man gör sådana ibland).

Insändare: Opposition - demokratins säkerhetsnål

Insändare till Sala Allehanda om Salas Bästas dubbla stolar i Sala.

Opposition - Demokratins säkerhetsnål

Det är bra att vilja förändra Sala till det bättre och att engagera sig politiskt.
Det är dåligt att vilja förändra Sala och sitta vid makten när man tar beslut som direkt gynnar en själv, oavsett om det är tänkt att gynna Sala. Det är detta som Alliansen reagerar mot. Som opposition är vi den säkerhetsnål som granskar styret så att den demokratiska väven håller ihop när majoriteten spänner förändringsmusklerna.
När grundarna bakom Salas Bästa tänkte tanken att "det måste gå att förändra Sala till det bättre" så tänkte de samma grundläggande tanke som alla vi i demokratins tjänst tänkt, oavsett partibakgrund. Sedan har vi alla våra prioriteter, och det är det som skapar en levande debatt.
Om man har turen att hamna i en situation med inflytande, hamnar man förr eller senare i en situation där ens privata intressen, engagemang och bekanta kan direkt påverkas av de beslut som ska tas. Detta kallas jäv, och då är man skyldig att kliva av från stolen och låta andra besluta. Rent allmänt ska man inte delta i det politiska styret där man själv direkt gynnas av samma beslut.
Det är här som Salas Bästas i grunden goda tanke om förbättring går fatalt fel, eftersom mycket av deras politik, centrerad som den är på affärsintressen i Sala centrum där grundarna själva verkar, gynnar dem själva eller kan misstänkas göra det. I den förtroenderoll som politiker har idag är själva misstanken i sig förödande nog. Jag ser mycket gott som Bror-Erik mfl gör, men det är inte acceptabelt att de samtidigt sitter i maktens innersta cirkel som tar besluten som bidrar till samma verksamheter.
Sanning och säga så måste jag undra varför Salas Bästas grundare inte förblev en stark intresseförening via företagarföreningarna? De måste ha förstått att de skulle komma hamna i denna prekära situation, där varje steg de tar måste ifrågasättas eftersom den öppna demokratin kräver det?

tisdag 22 november 2011

IES måste vara Björklunds våta dröm

Höstterminen 2012 är det tänkt att Internationella Engelska skolan ska slå upp sin 19:e skola i ordningen i Västerås. Ikväll hade de sitt första av två informationsmöten i den blivande skolbyggnaden i delar av fd vårdcentralen Eriksborg och jag var där på min dotters vägnar, och vad imponerad jag blev.
Den blivande 4-9-skolan vilar på tre grundteser:
a) Att eleverna ska behärska engelska (96% av deras elever får VG/MVG i betyg) och vara fullt tvåspråkiga. Hälften av lärarna rekryteras från engelskspråkiga länder och upp till hälften av lektionerna är på engelska. Barbara (grundaren) betonade att detta *inte* sker på bekostnad av svenska språket. Man ligger också betydligt över rikssnittet i höga svenskabetyg.
b) Disciplin = trygghet. Tough love kallas det också. Det ska vara arbetsro och nolltolerans mot mobbning. Om man inte sköter sig ska eleverna veta att det definitivt blir en reaktion, och lärarna har rektorns stöd att våga säga ifrån och vara naturliga ledare i klassrummet. Eleverna ska aldrig tveka över att de ska kunna koncentrera sig på studierna.
c) Höga förväntningar. Föregående punkt innebär, som alla som arbetar i en vanlig svensk skola idag, att förutsättningarna direkt blir bättre. Man betonade att alla elever ska sporras efter sina behov. Eleverna får skriftliga omdömen 4 ggr per år och via Schoolsoft kan man följa det som sker i detalj som förälder. När eleverna börjar på skolan diagnosticeras de i ma/sv/eng. Man delar dock inte upp eleverna i nivågruppering utan det ska vara blandade nivåer så att alla kompetenser finns i klasser och grupper.
Blandat:
Skolbyggnaden kommer delas upp i en Juniordel (åk4-5) och en Seniordel(åk6-9).
Man har uppsatstävlingar och sommarskola för intresserade
Man satsar extra pengar på maten, även om det de beskrev verkade ligga i paritet med vad Sala erbjuder på högstadierna. Men så har vi också satsat extra hos oss på maten med nya tillagningskök.
Samtal hem till föräldrarna av elevens mentor var 14:e dag, för att bygga upp en relation, ett team plus att det inte ska komma några plötsliga ”5 IG-varningar”.
Höga krav vid rekryteringen av personal, speciella lärarcoachningsprogram, träning av eleverna i retorik, speciella program för elever som behöver en nystart, osv
Allt osade av ambition, höga förväntningar och stolt glädje.
De startar i och för sig med upp till 4 klasser per årskurs = över hundra elever per kull, men det känns ändå bra att vi anmälde dottern samma dygn som vi fick inbjudan eftersom det är först anmäld – först in som gäller.

Absurda villkor för assistans


Läser med plågad min hur man på försäkringskassan bytt till en teknisk och verklighetsfrånvänd metod för att räkna och bevilja assistanshjälp för personer med funktionshinder. Dels verkar det som om lagen är felskriven eftersom det lutar sig mot ett domslut, men bara för att man får slå barn skulle inte jag börja göra det, eller hur? Nu hoppas jag att Alliansen, Centerpartiet och Maria Larsson reagerar och undersöker det här. Om lagändringar är det som behövs, fixa det.

Kannibali(s)m i partibidragsfrågan

Socialdemokraterna har länge kunnat hävda eller implicera att Moderaterna tar emot skumma pengar eftersom de inte öppet vill redovisa sina partibidrag. Nu har man plötsligt svängt och ska göra upp med Alliansen. I samma uppgörelse ska det förhandlas om höjda partibidrag...
Jag tycker den hälsosamme ekonomisten sammanfattar socialdemokraternas svängning i partibidragsfrågan bra med citatet "Those are our principles. But if you don´t like them ... well we have others". Socialdemokraterna är i sin kris nu inne på bara benet. De offrar till och med de kort som de skulle kunna vinna ideologiskt över Moderaterna för att försöka bevara en partistruktur som uppenbarligen inte fungerar. Det är något sorgligt och kannabalistiskt över det hela.

Kpop: Kara

En grupp med flera catchiga låtar är Kara, en grupp med för närvarande fem medlemmar. De har ändrat "stil" flera gånger. I Sydkorea så är det ofta så att en grupp, och dess medlemmar, antar olika fack och roller på ett sätt som är mer bundet. (I Sverige sker det förstås också, men mer informellt och osagt.) Det påminner kan man säga om hur man gör i tex dataspel eller filmer där vi har den "tuffe" eller den "snygga".
  • Kara - Lupin
  • Kara - 2Me
  • Kara - Jumping (ja, de sjunger på japanska här)
  • Kara - Wanna
  • Kara - Mister (japansk version igen)
  • Kara - Step (vilka kläder...)

måndag 21 november 2011

M+MP = sant i nästa regering?


Vet inte om det är fler än mig som efter de senaste månadernas väljarundersökningar börjar inse att att det nu finns ett tredje potentiellt block i rikspolitiken. ;Med socialdemokraterna nere för räkning samtidigt som KD riskerar att åka ut och M och MP når nya rekordhöjder, verkar ett mittenblock bestående av dessa två storstads/medelklasspartier vara inom möjligheternas gräns. I den senaste SKOP-undersökningen skulle detta "block" få 47% av rösterna. Plötsligen skulle vi i Sverige efter nästa val få en regering bestående av de högutbildade och högavlönades favoritpartier, ett storstadsparti med klädsam miljöpolitikfernissa. Utanför skulle diverse traditionella folkrörelsepartier (S och C) och tomtenissealternativ (V / SD) hamna. Känns inte helt orealistiskt, faktiskt.

fredag 18 november 2011

Nu ska det bli vindkraftpark i Sala


Nämligen norr om Salbohed. Lördagen den 26/11 bjuder VKS Vindkraft Sverige AB in till samråd. Då har allmänheten chansen att få information och lämna synpunkter. Läs mer på Sala kommuns hemsida. Samrådshandlingen med detaljerade kartor finns också där.

Naturdemokraterna - Varghatarparti, som brev på posten.

Trots att Centerpartiets eftervalsanalys, ledd av Annie Lööf, inte såg något större hot för att tappa väljare till SD, så har jag varnat för att det kan komma att inträffa. Om missnöjet sprider sig och övergivenhetskänslorna sprider sig, att man inte blir hörd på landet, som i tex vargfrågan, då kommer detta att ske hävdar jag bestämt. Att nu ett missnöjesparti startar, Naturdemokraterna, vars huvudfråga är att vargen ska bort, är ytterligare ett tecken. Och Centerpartiet kommer förstås vara ett av de partier som kommer förlora mest röster på detta.

Nej till experiment på landsbygdsbefolkningen

Nu säger hela Västmanlands läns Centerpartister ifrån mot det jätteexperiment som vargexpansionen är i mellansverige. Trots att vargen har en tryggad spridning i östra Europa så håller svenska staten på med ett försök att återetablera en fd utdöd vargstam mitt i mellansverige (för i norr slipper samerna detta). När Naturvårdsverket nu också säger att det inte lär bli mycket till skyddsjakt känns det än mer viktigt att de drabbade och deras representanter säger ifrån. I Sala har vi Christer och Carola som med förtjänst driver dessa frågor och som nu på gårdagens kommunstyrelse verkar ha nått fram till kommunalrådet(S) om att vi i Sala säger nej till utplantering av varg. Bra!

torsdag 17 november 2011

Insändare: Solidaritet är en skola, en buss och en postlåda?

Efter gårdagens deltagande i ortsanalysen i Kumla Kyrkby kunde jag inte låta bli att skriva en ganska reflekterande insändare om stad och land, om fördomar och solidaritet.

Solidaritet är en skola, en buss och en postlåda?

Det finns ett grundläggande problem när man talar om stad och landsbygd, och det är antagandet att det finns en naturlig motsättning mellan de två, och att staden respektive landsbygden är homogen, dvs utan variation. Men precis som att alla vet att en stad kan hysa skilda världar visar de ortsanalyser som Sala kommun utför just nu att landsbygden och dess orter inte är en enhet med samma behov. Västerfärnebo lyfte sina naturvärden högt medan Kumla talade mycket om den gemenskap som kännetecknat byn. På samma sätt som man i planeringen av en stad skräddarsyr samhällets insatser efter stadsdelen måste alla och allmänhet inse att landsbygden är ett lapptäcke av behov, förutsättningar och möjligheter.
När några stadsbor lite vanvördigt säger att man ”får skylla sig själv” när man bor på landet, så undrar jag var solidariteten tagit vägen? Ska jag säga samma sak när tex otryggheten sprider sig i stadsparken – ni får skylla er själva som bor i stan? Nej, självklart inte. Solidaritet är att se sin medmänniska som individ, med individuella behov. Sala kommun är ett ypperligt exempel på detta, där stad och land historiskt givit och tagit av varandra till ömsesidig glädje. Jag är emot alla former av polarisering mellan de båda utan tror att tex socialdemokrater förstår i hjärteroten vad jag menar med detta vidare solidaritetsbegrepp.
Visst är det kostsammare med bredband och busstrafik på landet, men staden har sina egna merkostnader också. Det viktiga är att vi alla får rimliga nivåer på den service som vi skattar för gemensamt, oavsett var vi satt ned våra bopålar. Ortsanalyserna visar på den stora potential som finns här för boende och de gröna näringarna. Men i slutändan är det enda jag begär en skola för mina småbarn, att kunna pendla till jobbet och kanske en butik och en postlåda. Är det för mycket begärt när stadsbon har så mycket mer att välja på i centrum?
Mikael Jonsson(C), Ransta

Ortsanalys Kumla Kyrkby - intryck

Som en del av arbetet med en ny översiktsplan i Sala åker representanter från kommunens planeringsansvariga runt i kommunen och besöker sju mindre tätorter för att samla in material. Jag var med i Ransta tidigare i år, och igår kväll var det Kumla Kyrkbys tur.

Det var fullsatt med folk´i bygdegården men, som vanligt får man säga i dessa sammanhang, så om man räknade bort de som hade betalt eller är aktiva politiker så var det en person under femtio år på mötet, vilket är ironiskt eftersom en av huvudtrådarna på mötet var att föryngring saknas och efterfrågas.

Man har följt en mall på hur mötena läggs upp som ser ut så här:
1. Välkomsttal. Kommunalrådet PO Rapp plus Anna Jägvald mfl.
2. Bygdens historia (i kortform)
3. Fyra lokala röster berättar om sitt perspektiv. Igår kväll var det Gund Ekblad(kyrka), Hans Johansson(inflyttning och åldrande sedan 60-talet), Tommie Johansson(folkhögskolan) och Nils Eriksson (bred reflektion, som var sjuk och lästes av Håkan Svärdh istället).
4. Gruppdiskussioner i tre omgångar
  1. Styrkorna hos bygden och vad som kan bli bättre
  2. LIS - om att utveckla strandnära lägen.
  3. Framtida utveckling för bygden
Intrycken var många, så här kommer de huller om buller:
  • Det är guld värt att man träffas så här och talar framtid, detta borde egentligen vara en återkommande företeelse typ var 5:e år eller så från kommunen. Översiktsplanen ska egentligen enligt lag "aktualiseras" varje mandatperiod, så det låter som ett rimligt intervall.
  • Styrkorna hos Kumla Kyrkby var länge sammanhållningen och aktiviteterna, under 70-80-talen så var det många aktiva, barnfamiljer, osv, delvis pga nybyggnationerna. Det har svalnat lite nu, man träffas inte lika mycket. Jag gissar att barnens sammanförande makt var en av nycklarna. Kombinerat med att skolan lades 2004 när barnkullarna svek har det rimligtvis påverkat det hela.
  • Jämför jag med mina intryck från Ransta så är det större betoning på kulturaktiviteter än idrott, helt naturligt med kyrkans och folkhögskolans närvaro.
  • Det är tryggt, naturnära, prisvärt boende i Kumla
  • Det som kan bli bättre är förstås mycket, men viktiga punkter var (subjektivt) att ordna nyinflyttning och pendlingsmöjligheter. Tågstopp efterfrågas.
  • Den "mesta" träffplatsen är nuförtiden sopstationen, vilket var en träffande observation. Bättre alternativ efterfrågades
  • Kunna få iväg ett brev samma dag, dvs tömningstid senare än kl 10.00
  • Nyttja arbetsgivare på orten (Tärna fhsk, Kyrkan, 53 företag)
  • Turism: skapa paketlösningar. Märk ut sevärdheter. Gör något i stil med Ekomuseum Bergslagen. Tärna fhsk har övernattningsmöjligheter att erbjuda om det är så att besökaren samtidigt går någon form av kurs hos dem.
  • Badet bygdes inför kommunsammanslagningen med Sala. Då Kumla hade 800 000kr i sin kommunkassa ville man att de skulle komma bygden till godo och inte slukas upp av "storkommunen", därmed badets existens idag. Klassisk kommunbudgetpolitik.
  • Bygg en camping vid badet.
  • Lyft Barnhemsbacken mer.
  • Nya tomter planeras, "Prästhagen", mellan kyrkan och fhsk.
  • Skapa gemenskap genom Grannsamverkan eller att lokala Kontaktpersoner utses (som an dela ut broschyrer, tipsa om allt möjligt, osv).
  • Cykelvägarna. Kerstin Michaelsen informerade att nu har alla slantar beviljats för Ransta -Kumla-sträckan, så nu går man in i fasen med att skaffa tillstånd och slutföra markägaravtal, byggstart nästa sommar. Det kommer bli en grusväg med stenmjöl. Asfalt är dyrt och går sönder fort. Sträckan är från vsätra sidan av järnvägskorsningen vid Fastbo upp till elstationen i södra ändan av Kumla. Kul!
  • Anna Jägvald påpekade något intressant och det vara att även om vissa behov och tankar är gemensamma för småorterna, så är det samtidigt stor skillnad och variation på vad som kommit fram. Landsbygden är ingen homogen bygd utan har varierande behov. Detta är kanske den viktigaste slutsatsen.
  • Mycket mer var det säkert, men det här var ett urval.

tisdag 15 november 2011

Carema utan LOV är som korallhav utan vatten.

Jag kopplade ett allmänt införande av valfrihetsreformen LOV till Caremaproblematiken igår. Om jag utvecklar mina resonemang: möjligheten för privata aktörer att komma in på vårdmarknaden ger potentiellt två huvudeffekter; att kostnaderna trycks ner pga konkurrens och att (främst kvinnliga) anställda får möjlighet att välja arbetsgivare.
Men kvalitetsmässigt bör rimligtvis den stora vinsten, eller frånvaron av kvalitetsminskningar under kostnadspressen om man är pessimistisk, först när brukarna får chans att välja och byta vårdgivare. Om vårdens kvalitet bara styrs av upphandlingar blir det ett trubbigt instrument i händerna på kommunernas förmåga till god upphandling, vilket man får erkänna inte alltid är den bästa...
Därför tycker jag att vi ska införa LOV. Då kommer varje enskild brukare att potentiellt sett vara en liten upphandlare som röstar med fötterna när man inte tycker att det duger, och då kommer det uppstå granskningsföretag som profiterar på att "upptäcka" bra och dåliga vårdgivare för potentiella kunder.
Det blir ett naturligt "ekosystem" helt enkelt, istället för dagens mono-kulturer.
Noterar med intresse att det är högern som tagit täten i debatten, ytterligare ett tecken i tiden att (S) i ide-debatten står rådlöst t.o.m. på hemmaplan.

måndag 14 november 2011

Lex Carema? Lagstadga LOV säger jag

Självklart ska man ställa krav på alla utförare av välfärdstjänster, som bland annat Annie, Anders och Kristina skriver om, men det är inte självklart att det är så enkelt att tvinga fram kvalitet. Det är lite som med stödstrumpor och korsetter; det bästa är om man istället ändrar kosten så att de inte behövs. Jag tror fast på att om folk får lättare att rösta med fötterna, så ökar kvaliten. Inför därför lagtvång på att LOV.
Problemet i Carema-fallet är att någon måste hjälpa de gamla och utsatta att "rösta". Anhöriga eller stat måste här gå in och sköta det.

Veckans kpop: Orange Caramel

Det var de tre kvinnorna i Orange Caramel som fick upp ögonen för mig för koreansk popmusik. Jag har medvetet väntat med att presentera dem, eftersom gruppens musik är så söt att det är lite av en "guilty pleasure" att lyssna på den, men deras senaste, Shanghai Romance, är såååå trallvänlig att jag inte kan sluta lyssna. Upplevelsen går närmast att likna med att spela ett riktigt klassiskt nintendospel. Glöm bort världens besvär och njut för en stund av riktig gladmusik. ^-^
  1. Orange Caramel - Magic Girl (min första kpop-låt...)
  2. Orange Caramel - Aing (ännu en sockersöt låt)
  3. Orange Caramel - Bangkok City (frisyrerna!!)
  4. Orange Caramel - Shanghai Romance (Baby, sha-sha-sha-...)
  5. After School - Bang (Som OC är en subgrupp av)

söndag 13 november 2011

Skål! Slut med skolnämnd och kommunstyrelsen - men inte (C)

"To all things comes an end"
Även om det inte är så dramatiskt som i det (för mig) klassiska introt till Heroes of Might and Magic IV, så kommer mitt antagande till 2,5 års forskarskola i Geografi i Uppsala, som ska mynna ut i en lic-uppsats, innebära förändringar av rent praktiska skäl. Jag kommer helt enkelt inte kunna vara på två ställen samtidigt. Detta har gällt mitt arbete som gymnasielärare också, men forskarstudierna kommer bli än mer krävande och då är jag inte beredd att ställa in de få pass vi har för nämndemöten. Då mina onsdagar och torsdagar är uppbokade för Uppsala har därmed valet varit enklare (inte enkelt) att kliva av mina uppdrag som ersättare i kommunstyrelsen och som ordinarie ledamot och oppositionsledare i skolnämnden. Detta sker från och med årskiftet.
Jag ska erkänna att även det faktum att våra barn nu kommit in i skjutsa-på-aktiviteter-åldern inte gjort det lätt. Nu blir det lite rimligare, under hösten har det varit politik eller skjutsande var eller varannan dag/kväll. En realitet som gör att jag förstår uttalandet i helgen av en Centerkollega att ska man rekrytera är det bra att sikta in sig på unga eller pensionärer och skippa de medelålders, de har inte tid. Det är tufft att hinna med allt just nu.
Det sagt, så ska jag inte lägga av med politiken. Jag har fortfarande kvar uppdragen som ledamot i demokratiberedningen, Sala Centerkrets, den lokala Centeravdelningen, ersättare kommunala sektionen i Västmanland, och inte minst som kommunfullmäktigeledamot. Det sista är jag fortfarande efter ett år mycket stolt över, det ÄR ett hedersuppdrag att sitta som folkvald.
Så, det finns gott om uppdrag kvar, och jag hoppas kunna bidra mer generellt till lokalpolitiken för mitt parti, och för allmänheten. Men som skolpolitiker och irriterande oppositionspolitiker i kommunstyrelsen, det är snart slut för denna gången. Om jag ska nämna två ur majoriteten som jag i utbytena i kommunstyrelsen respekterar mest, så är det kommunalrådet PO Rapp, för sin humor och prestigelöshet, och Monika Fahrman, för sin integritet. För skolnämndens del så har även Gunnel S. och ordförande Eva varit goda motparter.

lördag 12 november 2011

(S)VT no more - då vägrar Juholt delta

När nu Juholt inte kan styra över före detta (s)tatstelevisionen, då vägrar han delta.
Det ironiseras roligt över av både Tokmoderaten och Expressen. Aaaah, fri television,
visst är det fint...

Räv och rackarspel i regionfrågan

Nu har landstingen i Sörmland, Örebro och Västmanland anmält intresse för att bilda region, utan Uppland. I detta kan man utläsa taktik från de rödgröna landstingen, eftersom Uppland är det mest borgerliga av de fyra som annars varit tänkta att bilda en Mälarregion.
Delvis kan man också fundera på om universitetssjukhusen i Örebro och Uppsala inte vill hamna tillsammans, och om de i allmänhet regionkritiska moderaterna hållit tillbaka de borgerligas agerande i processen så att de rödgröna kunnat ta initiativet. Det är perspektiv som uttryckts i efterdiskussionen av utspelet. S
äkert är att diskussionen och utspelen inte är slut än. Genomgående för regionbildningarna i Sverige har varit att allt kunnat ske och att gamla och nya lojaliteter skapats och brutits. I kärlek och krig, typ.

Rapport från Västmanlands kommundag i Västerås



Först ut på dagens kommundag var Marita Ljung, statssekreterare på Näringsdepartementet. För er som inte vet vad det är, fick vi en bra beskrivning: om näringsministern (Annie Lööf) är som ett styrelseordförande, så är Marita som VD:n, dvs den som ser till att besluten blir genomförda.
Citat: "Alla företag behövs".
En av de centrala punkterna var att det nu talas mycket om att man uppmärksammar att mer än minskandet av regelkrångel för företagare, så måste man också jobba mycket med att tjänstemännen ute i kommuner och länsstyrelserna måste ha ett medborgar- och företagarperspektiv, att hjälpa och inte stjälpa.
Angående bredband och Telia så har man sakt till på skarpen att Telia inte får riva upp någon mer kopparkabel på landet innan de mobila ersättningarna verkligen fungerar. Bra.


Efter Marita kom Magnus Kindbom, statssekreterare på Landsbygdsdepartementet, som talade vitt och brett om allt gott som (faktiskt) görs inom lantbruk, rovdjursfrågor och Matlandet Sverige. Hans poäng var att man måste följa EU:s lagar, som en del av respekten för den demokratiska processen, men att man inom den kan agera rationellt för att slåss för Sveriges värden. Ett klassiskt svenskt förhållningssätt oavsett regering, skulle jag säga.
Han tipsade om Miljöstyrningsrådet och att man faktiskt kan handla upp mat med krav på producenterna, men att det sker överklaganden från storgrossister just nu. Centerpartiet gör vad man kan för att stödja kommuner som vill kämpa emot.
Citat: "Bruka utan att förbruka"


Carola Gunnarsson, oppositionsråd i Sala och vice ordförande i SKL (Sveriges Kommuner och Landsting), tog vid efter lunch. Hon berättade om detaljerna från den första kommunala sektionen och vad som sker framöver. Vad det var får bara invigda Centerpartister höra mer om ;-)


Christer Eriksson, gruppledare för Centern i Sala KF och riksdagsman för en kort tid i fjol, gjorde ett empatiskapande inlägg om hur vardagen ter sig för de drabbade på  Rörbo lantgård i Västerfärnebo när vargen gjort entre och rivit c:a 100 djur på ett år. De har i hjärtat av Svartådalen försökt skapa ekologisk fåruppfödning och att hjälpa staten med att uppnå olika miljömål som öppna landskap. Experimentet i mellansverige med att skapa en vargstam har fått långt större konsekvenser än många anar. Detta har jag skrivit om i många blogginlägg.

En intressant dag där kanske det viktigaste är att vi möts och utbyter erfarenheter och stöd.

Ett tips bland många: nyttja Studieförbundet Vuxenskolan, de har resurser som inte utnyttjas.

Kommundagar i Västmanland


Äntligen helg. Vad gör man då? Ja, i mitt fall blir det en heldag på Rocklunda med Centerpartister från länet. Stadsekreterarna från Västmanland, Marita Ljung (Näringsdepartementet) och Magnus Kindbom (Landsbygdsdepartementet) kommer ut och informerar, Sveriges kommuner och landstings vice ordförande Carola Gunnarsson(C) berättar från sin front, och distriksordförande (Birgitta Andersson) och distriksombudet (Kristina Östman) snackar också. Det blir också gruppdiskussioner, mm. En packad dag, och så ska det vara, även mellan valen är det fullt med liv i lokalpolitiken. Det märks kanske extra tydligt denna höst då vi haft riksstämma och fått ny partiledare (Annie Lööf).

torsdag 10 november 2011

Kpop för medelålders

Upptäckte i min besöksstatistik att den "spik:ade" till igår kväll från oväntat håll. Det visar sig att mina kpop-artiklar hittat hem på ett koreanskt forum. Kul. Jag använde Google translate för att kommentera det.

onsdag 9 november 2011

Det Svenska Kontrollbehovet: avgifter som dödar småföretagandet

Jag fortsätter min serie om de öppna och dolda effekterna av den svenska klåfingrigheten.
Den svenska tillämpningen av EU:s frödirektiv, och egna avgifter, kommer nu med stor sannolikhet slå ut små frödistributörer som står för en mångfald och småskalighet i branchen. Alliansregeringen i allmänhet och det Centermärkta Landsbygdsdepartementet i synnerhet, borde veta bättre. Jag anser att det borde instiftas en allmän devis inom myndighetsutövning och lagstiftande där varje förändring ska förses med en konsekvensbeskrivning för de näringar som berörs, med särskilt fokus på de mest utsatta företagen. Hur stora kommer kontrollavgifterna bli, hur ofta kommer de ske, kan kontroller samordnas med andra verksamheter, osv. I slutändan ska man fråga sig om vinsten är större än förlusterna.
Ett minimumkrav i exemplet ovan vore en differentierad avgiftstrappa där man betalar i proportion till sin verksamhets omfattning.

tisdag 8 november 2011

Reclaim the långbänk

OK, dags för dagens i-lands-besvär: superviktiga följetonger i media som jag vet berör massor med människor men som jag bara önskar tar slut:
1. Grekland- och eurokrisen. För f-n, konka nu Grekland eller så går ni direkt och anmäler er till TV3:s Lyxfällan. Men bestäm er nu!
2. SAAB. Som jag skrivet tidigare är SAAB som trollet i Sagan om ringen som alla vet kommer dö, men som man tvingas se i en utdragen, plågsam dödskamp. Att nu GM sade nej till att lämna ut högteknologi till kineserna kändes som självklart, och gjorde att vi tvingas delta i ännu en vända av Vem vill bli Victor Muller - miljonär?
3. Håkan Juholt och (S). Ja, riksmedia, vi veeet att Reinfeldt är guds gåva till mänskligheten och att Juholt är satan på jorden och att sossarna är som nackade höns. Weitergehen, bitte!
4. Zlatan. Som flera tidningar påpekade efter skrällsegern över Holland: landslaget vinner när Zlatan inte är med. Ja, han är en storstjärna. Ja, jag läser också om varenda mål han gör som om det vore Aliens som hade landat på jorden. Men är det inte dags för ett nytt stjärnskott snart?

Skolmat viktigare än undervisning – nästa valfråga?

I diskussionerna i skolnämnden i Sala, eller när skolan diskuteras bland föräldrar eller elever i andra samanhang, så har jag märkt att det ämne som berör och upprör mest, nästan mer än betygen, är skolmaten. Det är fascinerande och upplysande. På Wenströmska gymnasiet där jag jobbade i 10 år, var ett av de starkaste argumenten som eleverna tog upp mot varför vi förlorade elever att en konkurrerande skola serverade godare mat. Det tål att tänkas på rent allmänt när man i en verksamhet vill sammankoppla ens centrala kvaliteer och uppdrag med sin marknadsföring. Det är inte säkert att det är det som avgör vad som ens kunder väljer, utan istället (för den egna verksamheten) synbart perifera detaljer som har störst vikt.
Roligt då att notera att en av Salas matkockar, Cholanda Adamsson, fått pris för sin vegetariska wok. Kritiken mot den fördyrade kostorganisationen i Sala riskerar annars att överföras till att tolkas som att skolmaten i Sala inte är bra. Tvärtom, den har snarare blivit bättre. Däremot får vi se upp så att vi inte får den typ av regleringsdiktatur som Johan Ingerö, Kristina Östman, mfl skrivit om. Lagomt är bäst, och att ge föräldrar och elever ett val. Skolan kan aldrig tillfredsställa alla de koster och ideer som önskas av föräldrar, men genom att bryta ner måltiderna i val (istället för att styra) så kan varje elevs behov tillfredsställas i större grad. Här finns det faktiskt ett utrymme för en matig politisk diskussion för alla läger. Uppfostra och samhällsansvar eller valfrihet och eget ansvar?
Samtidigt ska vi komma ihåg att det vi tar för givet, i många andra länder är en fascinerande generositet från samhället.
(Min drömfrukost/lunch...)

måndag 7 november 2011

Snart börjar det - Frihetsfika

Snart, snart är det dags för det första i en (förhoppningsvis) lång serie av informella möten i Sala och västmanland där oliksinnade möts för lite fika och snack om allt det där roliga i politiken som finns bortanför kommunfullmäktigesalar, slutna möten och ställningskrig på debattsidorna. Alla kommer vara välkomna som kommer med ett öppet sinne för att utbyta tankar.
Namnet kommer vara Frihetsfika och Centerpartiet kommer inte ha en större roll än att vi bjuder in talare (och har man förslag är de välkomna förstås). Privata sponsorer och/eller frivillig kollekt kommer betala för föreläsarna.

Human arbetskraftinvandring, men inte på fackens villkor

Självklart måste Sverige ha ett kontrollsystem för arbetskraftinvandringen där människor får humana arbetsvillkor, där arbetsgivare som vill anställa folk från utanför Sverige genomgår en kontroll som säkrar att de inte utnyttjar eller fuskar med sina nyanställda. De ska helt enkelt ha samma krav på sig som de har i övrigt för "svenska" anställda. Däremot ska det inte bli en bromsklots som säger nej av protektionistiska skäl. Jag kan tycka att det rimliga vore tex effektiva råd sammansatta av arbetsmarknadens olika parter, där myndigheter har utslagsröster. Men det får inte bli några långbänkar.

Veckans kpop: 2NE1

Efter att de senaste veckorna presenterat kvinnlig (Kan Mi Youn, T-ara) och manlig (Super Junior) popfägring är det nu dags för gruppen 2NE1, och då är det lite tuffare tag som gäller. Här är det pop i gränszonen till rapp ibland (särskilt Minzy) och tuffare image. Visst, allt är relativt, men lite mer bett än kpop-normen är det i alla fall. ;-)

söndag 6 november 2011

Vägen till framgång är genom mannens plånbok?


Noterar att Annie Lööf skriver en gemensam insändare på SvD opinion med finansminister Anders Borg. Försöker minnas när Maud gjorde detsamma. De skrev väl om hur restaurangmomssänkningen ingalunda var ett spel för galleriet, utan att det kommer följas upp noggrant och att det i kombination med lägre arbetsgivaravgifter innebär 25 miljarder kronor som särskilt gynnar ungas chans till arbete (jämfört med väsnterblocket). De är tydliga med att dessa välfärdspengar alltså används för att skapa ny välfärd, i det att unga vuxna ges en värdig vardag och självständig försörjning. DET är välfärd för mig.
Det är också ytterligare ett tecken på Annie's "mode of operation" och Centerpartiets väljarpotential, med smarta artiklar och korspollinering med annan politik och politiker som tillför Centerpartiet positiva värden. Med denna artikel överför hon (viss) ekonomisk trovärdighet och jämbördighet genom kopplingen till Borg.

Vilken disneyfilm är de politiska partierna?

Centerpartiet: En charmig älva i ledningen som ska fixa allt som inte fungerar

Kristdemokraterna: Råttatouille. En ledare och politik för finsmakare som (just nu) inte efterfrågas av ”verklighetens” råttor.

Folkpartiet: Robin Hood. Frihetskämpe och lurig räv.

Moderaterna: Herkules. Fixar en massa underverk och är gudalik. #thingsmoderaternadid.

Vänsterpartiet: Peter Pan. En tecknad film om ett fantasiland. Nog sagt.

Miljöpartiet: Tarzan och Jane. En populär (politisk) vilde och en överklasstjej, som lever i harmoni med naturen.

Socialdemokraterna: Alice i Underlandet. Just nu på en surrealistisk resa där alla inblandade talar i tungor eller emot varandra.

Sverigedemokraterna: Skönheten och odjuret. Hoppas någon ska älska det bortanför det fula yttre och förvandla det till prins.

lördag 5 november 2011

Hackernätverk vann över maffia - Hot eller Hopp?


Det är med fascination och kluvna tankar jag läser om hur hackernätverket Anonymous genom hot om exponering av maffiamedlemmar från mexikanska Zetas förmådde dem att släppa en medlem ur nätverket fritt. Spontant känns det som taget ur en film, och för en datornörd lite hoppingivande att "skillz" med tangentbordet verkar ha vunnit över våldsbrottslingar. Samtidigt vet vi att samma datorbegåvningar kan i nästa stund välja att sänka en myndighet eller ett företag som följer lagen och där hackarna själva blir rena brottslingar. Lägg till dessa att en del nationer verkar anlita hela skvadrar av hackers i en dold krigföring, och man kan inte låta bli att tycka att det är en komplicerad fråga.

fredag 4 november 2011

Miljöpartiet surfar vidare längs Juholts ryggrad


Fokuset i tex Expressen efter den senaste väljarundersökningen från Demoskop är på att Socialdemokraterna uppnår sitt sämsta resultat någonsin. Jag tycker det istället är mer intressant
att se bortanför statistiska felmarginaler och studera de långsiktiga tendenserna. Här blir
istället andra mer intressanta tendenser uppenbara. Det första är att socialdemokraterna har haft en
nedåtgående trend sedan 2008, speglat av M:s uppåttrend. Rollbyte för "stadsbärande" parti? Det verkar så. Men det mest intressanta, och oroväckande för Alliansen, är miljöpartiets stabila uppåttrend. Följer man linjen de senaste åren så är den oemotsäglig. Från c:a 5% så kan man nu sägas ligga stabilt på 10% eller mer. Den skillnaden beskriver att man nu spelar i en annan klass på riksplanet än de andra fem småpartierna. Man behöver inte krisa av och till, partiledningen har arbetsro, och man kan fokusera på en mer långsiktig politik och taktik.
I jämförelse: KD, FP och V har under det senaste decenniet varit uppe över 10%, men de dagarna är nu fem år eller mer fjärran, och för C är det ännu längre sedan. Detta gör att vi får arbeta med en kviv på strupen. Partiledare har fått gå, och fler kan det bli. Björklund är den som suttit stabilast, men skull FP tappa en procentenhet till i ett par undersökningar kommer det snabbt förändras. En sorti för tex Björklund och kanske gör plötsligen Birgitta Ohlsson entre?

Jag är blyg. Men jag vill inte lagstifta om det.

Japp, till och med detta är generande...

Det bara att erkänna det. Jag blir generad nästan bara av att krama en kollega kort, eller närdet blir romantiskt på TV. Jag använder inte offentliga pissoarer. Jag blir generad i tighta shorts, och att sitta på en badstrand på solsemester blir en övning i att inte låtsas om alla skumpande och humpande kroppsdelar som exponeras glatt, som man i en vardagssituation aldrig skulle visa upp. Jag rodnar lätt vid romantiska scener på TV.
Men.
Det gör förstås inte att jag anser att det ska förbjudas, eller att det är fel. Det är inte heller förbjudansvärt när en del vill klä sig knepigt eller utmanande på sin fritid (på arbetstid är en annan sak, då har arbetsgivaren en rätt att tycka till). Och föräldrar som inom rimlighetens gränser inte vill klä sig i heltäckande dräkt så fort de kramar sina barn, ska givetvis inte råka ut för socialtjänsten, som fallet verkar vara i fallet i Sandviken. När det gäller barn behöver samhället fortfarande ingripa tidigare än det gör idag i flera sammanhang, men det ska förstås fortfarande råda förnuftiga beviskrav innan man tar ifrån en förälder dess barn.

Man får vad man betalar för del 2

Jag skrev tidigare i veckan appropå diskussionen om ersättningar för riksdagsledamöterna, där jag uppmanade till saklighet i debatten. På Dagens Samhälle skriver Eva Kullenberg(fp) vidare om detta och problemen kring att rekrytera fritidspolitiker i allmänhet. Min Västmanlandskollega Kristina Östman tar också upp detta tema, där en av poängerna är att 1,8% lönepåslag inte är särskilt extremt.

Låt David stanna i stan och klona landsbygds-Goliat:ar istället

Centerpartiet i Sala lade i somras en motion om att Sala kommun ska instifta LUT:are, Lokala utförare, som innebär att kommunen samlar ihop alla de resurser som läggs på landsbygdsorternas underhåll och omsorg i hel tjänster. Detta skulle ge besparingar då resandet skulle kunna reduceras kraftigt med ständigt närvarande personal, servicenivån skulle bli högre, och allmänt skulle vi kunna undvika känslan av att man måste tjata till sig tex parkunderhåll, nu senast skrivet om av Eric Thorsell i SA, med uppföljande artikel i dagens tidning. Med tex en gemensam LUT:are för Ransta och Kumla kyrkby skulle sådant kunna lätt undvikas.