Jag tänkte försöka återkomma i ett par blogginlägg om vad jag kallar Det Svenska Kontrollbehovet; att myndigheter och olika reglerande instanser kan hålla på och lagstifta utan att någon tar totalansvar för effekten för medborgare och företag. Det kan gälla företagande, varg eller skollag.
Sveriges byggnormer gör idag att behoven av att bygga billigare omöjliggörs genom att minsta byggytorna för tex bygglyor hålls uppe och att drösar med nationella och/eller lokala råd & gränser bildar ett lappverk av begränsningar. Fastän byggföretag kommer med kreativa lösningar som känns förnuftiga får de inte bygglov.
En annat område där utvecklingen begränsas inom samma område är de kommunala byggbolagen som i många kommuner, som tex i Sala, historiskt brett ut sig och dominerat det lokala fastighetsbeståndet och därmed lagt en våt filt över utveckling och konkurrens. Med den nya lagstiftningen från i år, med marknadsmässiga avkastningskrav, försvinner en av de sista orsakerna för kommunala bolag att agera allmän bostadsförsörjare. Därför bör man i Sala förstås minska på Salabostäders bestånd, inte tvärtom.
Poängen är att lagstiftande och politiska instanser måste ta ansvar för vad helhetseffekterna blir av besluten man tar. Alliansen i Sverige borde verka för att man från toppnivån har sådana perspektiv vid förändringar, och lokalt i kommunerna måste tex tjänstemän tolka lagarna på ett korrekt men konstruktivt sätt. Lagarna ska följas men hindrar inte hjälpsamhet och att tex olika förvaltningar tillsammans hittar vägar framåt. Vi politiker måste från vår sida se till att, tvärtemot vår natur, försöka avregler och skapa frihet hellre än att begränsa och styra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar