Jag är blyg. Men jag vill inte lagstifta om det.

Japp, till och med detta är generande...

Det bara att erkänna det. Jag blir generad nästan bara av att krama en kollega kort, eller närdet blir romantiskt på TV. Jag använder inte offentliga pissoarer. Jag blir generad i tighta shorts, och att sitta på en badstrand på solsemester blir en övning i att inte låtsas om alla skumpande och humpande kroppsdelar som exponeras glatt, som man i en vardagssituation aldrig skulle visa upp. Jag rodnar lätt vid romantiska scener på TV.
Men.
Det gör förstås inte att jag anser att det ska förbjudas, eller att det är fel. Det är inte heller förbjudansvärt när en del vill klä sig knepigt eller utmanande på sin fritid (på arbetstid är en annan sak, då har arbetsgivaren en rätt att tycka till). Och föräldrar som inom rimlighetens gränser inte vill klä sig i heltäckande dräkt så fort de kramar sina barn, ska givetvis inte råka ut för socialtjänsten, som fallet verkar vara i fallet i Sandviken. När det gäller barn behöver samhället fortfarande ingripa tidigare än det gör idag i flera sammanhang, men det ska förstås fortfarande råda förnuftiga beviskrav innan man tar ifrån en förälder dess barn.