Ortsanalys Kumla Kyrkby - intryck

Som en del av arbetet med en ny översiktsplan i Sala åker representanter från kommunens planeringsansvariga runt i kommunen och besöker sju mindre tätorter för att samla in material. Jag var med i Ransta tidigare i år, och igår kväll var det Kumla Kyrkbys tur.

Det var fullsatt med folk´i bygdegården men, som vanligt får man säga i dessa sammanhang, så om man räknade bort de som hade betalt eller är aktiva politiker så var det en person under femtio år på mötet, vilket är ironiskt eftersom en av huvudtrådarna på mötet var att föryngring saknas och efterfrågas.

Man har följt en mall på hur mötena läggs upp som ser ut så här:
1. Välkomsttal. Kommunalrådet PO Rapp plus Anna Jägvald mfl.
2. Bygdens historia (i kortform)
3. Fyra lokala röster berättar om sitt perspektiv. Igår kväll var det Gund Ekblad(kyrka), Hans Johansson(inflyttning och åldrande sedan 60-talet), Tommie Johansson(folkhögskolan) och Nils Eriksson (bred reflektion, som var sjuk och lästes av Håkan Svärdh istället).
4. Gruppdiskussioner i tre omgångar

1. Styrkorna hos bygden och vad som kan bli bättre
2. LIS - om att utveckla strandnära lägen.
3. Framtida utveckling för bygden

Intrycken var många, så här kommer de huller om buller:

• Det är guld värt att man träffas så här och talar framtid, detta borde egentligen vara en återkommande företeelse typ var 5:e år eller så från kommunen. Översiktsplanen ska egentligen enligt lag "aktualiseras" varje mandatperiod, så det låter som ett rimligt intervall.
• Styrkorna hos Kumla Kyrkby var länge sammanhållningen och aktiviteterna, under 70-80-talen så var det många aktiva, barnfamiljer, osv, delvis pga nybyggnationerna. Det har svalnat lite nu, man träffas inte lika mycket. Jag gissar att barnens sammanförande makt var en av nycklarna. Kombinerat med att skolan lades 2004 när barnkullarna svek har det rimligtvis påverkat det hela.
• Jämför jag med mina intryck från Ransta så är det större betoning på kulturaktiviteter än idrott, helt naturligt med kyrkans och folkhögskolans närvaro.
• Det är tryggt, naturnära, prisvärt boende i Kumla
• Det som kan bli bättre är förstås mycket, men viktiga punkter var (subjektivt) att ordna nyinflyttning och pendlingsmöjligheter. Tågstopp efterfrågas.
• Den "mesta" träffplatsen är nuförtiden sopstationen, vilket var en träffande observation. Bättre alternativ efterfrågades
• Kunna få iväg ett brev samma dag, dvs tömningstid senare än kl 10.00
• Nyttja arbetsgivare på orten (Tärna fhsk, Kyrkan, 53 företag)
• Turism: skapa paketlösningar. Märk ut sevärdheter. Gör något i stil med Ekomuseum Bergslagen. Tärna fhsk har övernattningsmöjligheter att erbjuda om det är så att besökaren samtidigt går någon form av kurs hos dem.
• Badet bygdes inför kommunsammanslagningen med Sala. Då Kumla hade 800 000kr i sin kommunkassa ville man att de skulle komma bygden till godo och inte slukas upp av "storkommunen", därmed badets existens idag. Klassisk kommunbudgetpolitik.
• Bygg en camping vid badet.
• Lyft Barnhemsbacken mer.
• Nya tomter planeras, "Prästhagen", mellan kyrkan och fhsk.
• Skapa gemenskap genom Grannsamverkan eller att lokala Kontaktpersoner utses (som an dela ut broschyrer, tipsa om allt möjligt, osv).
• Cykelvägarna. Kerstin Michaelsen informerade att nu har alla slantar beviljats för Ransta -Kumla-sträckan, så nu går man in i fasen med att skaffa tillstånd och slutföra markägaravtal, byggstart nästa sommar. Det kommer bli en grusväg med stenmjöl. Asfalt är dyrt och går sönder fort. Sträckan är från vsätra sidan av järnvägskorsningen vid Fastbo upp till elstationen i södra ändan av Kumla. Kul!
• Anna Jägvald påpekade något intressant och det vara att även om vissa behov och tankar är gemensamma för småorterna, så är det samtidigt stor skillnad och variation på vad som kommit fram. Landsbygden är ingen homogen bygd utan har varierande behov. Detta är kanske den viktigaste slutsatsen.
• Mycket mer var det säkert, men det här var ett urval.