onsdag 28 december 2011

Folkvalda i domstolarna - amatörer eller folkförankring?


Beatrice Ask har som en reaktion på SVT:s intervjuer med svensk domarkår, som vill ta bort nämndemannasystemet, öppnat för att det kan komma att bli så. Kort fattat innebär systemet idag att partiernas folkvalda i kommunfullmäktige nominerar kandidater ur respektive parti till tingsrätten.
1. Kollar man detaljerna i SVT:s intervjuer med domarna, så visar det sig att endast en dryg fjärdedel (27,6%) vill ta bort systemet med nämndemän helt. Sedan kan man fråga sig om det är proffessionen själva som ska avgöra detta. Ska lärare få avgöra om skolan ska ha kuratorer eller inte? Ska läkare få avgöra om sjukhuset ska satsa på ett närsjukhus i Sala? Knappast. De ska självklart ha en tung röst, men det är bara en hänsyn bland flera. Och är det ingen som slagits av att om denna förändring går igenom så blir det fler domare = fler av dem själva.
2. Poängen med systemet, att ge allmänhet insikt i dömandet och att säkra att domsluten är förankrade i folkets rättssyn, är rimligtvis värt att bevara.
3. Kritikerna och kritiken är dock legio.
a) Nämndemännen är amatörer. Skulle vi vilja ha med amatörer som är med vid operation eller tyckare med i klassrummet?
b) Urvalet sker idag av de folkvalda själva vilket innebär att urvalet kan bli snett. Det finns tex en överrepresentation av äldre.
c) De lagstiftande ska inte samtidigt sitta och besluta om domarna. Kanske är politiker tom inte rätt eller nog stor urvalsgrupp.
d) Se även detta på YouTube

Jag är kluven, men kan notera ett antal saker.
A) Ett nytt system med yrkesproffs skulle kosta betydligt mer än idag. I den verkliga världen, med en redan pressad förvaltning, är detta ett starkt skäl mot förändringen. Rent krasst.
B) Det är ganska osannolikt att lagstiftande politiker i regeringen har speciellt mycket att göra med "vanliga" politiker som blir nämndemän, plus att jag tror att de som sitter som nämndeman tar uppdraget på (större) allvar än sin roll som fritidspolitiker, och därmed saknar partibakgrunden större roll eftersom urvalet sker i proportion mot valresultatet = i proportion mot folkviljan. Då är överrepresentationen av äldre ett potentiellt problem.
C) Jurister är "tekniker" som ska döma som lagen är skriven, oavsett hur bristfälligt den är formulerad. Mitt intryck är att lagtexter, precis som mycket annat i dagens stressade värld, ibland beslutas om utan att ha konsekvensanalyserats ordentligt. Då kan nämndemännens förankring i "det allmänna rättsmedvetandet" utgöra en jordning som balanserar detta, en slags säkerhetsventil. Nämndemännen är amatörer på juridik men proffs på att vara allmänhet. De flesta som argumenterar mot nämndemän verkar främst störa sig på nämndemännens representationsstatus, något som jag ser som en (positiv) poäng snarare.

Min tanke är väl en typisk svensk kompromiss: behåll systemet med folkrepresentanter i domstolarna, men se över urvalsprocesserna så att det blir mer representativt för befolkningen som helhet. Däremot är jag faktiskt tveksam till att utesluta vissa personer för att de har tokiga åsikter. SD sitter i riksdagen, så uppenbarligen har tillräckligt många svenskar en rätt att representeras i domstolarna också med dessa knepiga ideer, och SD har inte patent på knäppgökar absolut inte. Sedan är det upp till de andra att balansera dessa personer. Det är det som är demokrati.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar