tisdag 4 januari 2011

Nya plan och bygglagen kan ge mer tillväxt


Som den exellenta bloggen Ekonomistas skriver, så visar artikeln i NY Times om USA's befolkningsförskjutning mot syd och väst på att en ökad avreglering av markanvändningen ger en ökad tillväxt i de staterna.

Med tanke på att den nya Plan- och bygglagen som träder i kraft 1 maj i år innehåller avregleringar i detaljplanearbetet, så kan detta innebära goda nyheter för tex landsbyggdskommuner som hållits tillbaka i sin vilja att utveckla landsbyggden men där onödig rädsla för "rovdrift" på tex strandskyddet har snarare gynnat de storstäder som redan hade detaljplaner för sjönära bebyggelse när hårdare miljölagar infördes i slutet av förra seklet. Det är ändå så att lättnaderna ska minska på onödiga omgångar i processerna mot en färdig detaljplan, och man kommer fortfarande inte kunna bygga några enskilda lyxvillor vid stranden eller så, utan tanken är att gynna verksamheter som är av goda för hela kommunens framtid.

4 kommentarer:

  1. Min pappa äger en halvholme vid en sjö i Heby kommun. Han får inte bygga där inte ens sätta upp en brygga på sin egen mark. Medan på samma holme finns 3st fritidshus dessa personer har fått bygga för att det var en annan lagstiftning då.

    Så orättvist ska det inte behöva vara? Som det är nu så är det Allemansrätten som bestämmer över min pappas mark. Alltså inte får göra någonting, inte ens hugga ner lite träd för att ha till sin kamin, Han tycker man ska få göra en kompromiss att få bygga längre upp ca 50m från stranden och göra en privat zon på ca 10m i en fyrkant runt den eventuella stugan. Han ska även få ha en liten brygga. Och ett litet dass det är allt.

    Sedan så kan folk få vara där hur mycket de vill, men det ska finnas en lag som säger att Han inte får bussa i väg folk som vill vara på hans brygga. Och inte heller säga att det är privat här. Man ska inte få bygga mer än så. Inte som det är idag att de som har bygglov kan få sätta upp en massa friggebodar. Och vi som inte har något bygglov inte kan sätta upp ett endaste dugg. Lantbrukstomten är på ca13.000kvm. Med min pappas förslag så är endast stugan och zonen privat. Men resten av tomten är för allemansrätten och djurriket. Sådan kompromiss är han med på helt till fullo. Då har man gjort en kompromiss av att få bygga men även fått behålla allemansrätten och strandskyddet.Det är så det borde vara.

    SvaraRadera
  2. Precis, detta är problemet med lagen, den verkar konserverande utan förnuft. Om istället besluten kan tas närmare folk som bor på stället, med Länsstyrelse och Kommuner mer involverade, så kommer deras lokalkännedom att kunna ge beslut mer baserade på sunt förnuft

    SvaraRadera
  3. Det är helt omöjligt att bygga ett litet fritidshus vid sjön


    Jag har mark vid en ö som det finns två fritidshus på, men på min sida av den tomten jag äger, finns det inga stugor alls och där får man absolut inte bygga. Det tycker jag är orättvist och synd att man inte får sätta upp tex en sommarstuga på ungefär 30kvm. Det skulle jag vara mycket nöjd med!

    Den halva holme jag äger är den största ön som finns vid denna sjö. Tomten jag äger är på ca 13.000kvm alltså 1.3 ha i storlek.Det är en rätt stor tomt, men kommunen tyckte att ön var alldeles för liten p g a att den är ungefär 57m åt båda sidor, där det finns vatten runt om, eftersom det är en på en ö. Rakt ner så är ön på ca 120m från strandlinjen till tomtgränsen där är det möjligt enligt lagen om 100m. Problemet är att på sidorna är det 57 m på var sida bara. Det är där som strandskyddet kommer in och krånglar till allt. Kommunens motivation var för liten ö. Så där får jag ge upp!


    Jag har också mark på fastlandet vid samma sjö. Den andra tomten på fastlandet är ungefär13.000kvm = 1.3 ha den också. På djupet är skogstomten ungefär 110m från strandlinjen till tomtgränsen in mot skogen där gränsen är dragen.. På längden är tomten ungefär 120m bred. Det finns några andra marker som jag inte äger, så någon strand på båda sidor finns inte inom räckhåll. Då skulle man kunna bygga en liten stuga utanför strandskyddet. Det finns två fritidshus på hela den sidan av sjön Jag pratade med kommunen: Deras motivation var att det var för några hus på den sidan av sjön. För att överhuvudtaget få bygga där. Så även där får man ge upp!


    Den tredje tomten jag också äger ligger det ett fritidshus mellan mina tomter d.v.s mellan den andra tomten och den tredje tomten. Den tredje tomten är inte så stor, den är ungefär 80m djup och ca 80m bred och ligger granne med fritidshuset som är byggd någon gång på 60-talet. Kommunens motivation var att det var för liten tomt och för få hus på denna sida om sjön. Så även där får jag ge upp. Jag börjar bli van att få ge upp allt vad mina tomter heter!

    Alla tre tomter är lantbrukstomter som tillhört en gård i Västersälja ca 5 km från Östervåla, dessa tomter blev avstyckade när gården såldes.av någon anledning så blev dessa tomter över. Som jag fick ärva av min fader som dog 1983. Det kan sägas att alla tomterna är lantbruksfastigheter och aldrig varit bebyggda någon gång.

    Jag har betalat dubbelt så mycket skatt för dessa tomter från 1983-2005. Det stod på fastighetsbeteckingen tomtmark. Jag trodde det var så mycket det kostade att äga skog. Ingen erfarenhet alltså. Jag har betalat för fritidshus som inte har funnits. Jag blev undrande nu på senare tid varför att det heter tomtmark när jag inte har några hus på någon av dessa marker. Så jag skrev ett brev till kommunen och undrade varför jag skulle betala så mycket i skatt för tomterna? När jag ändå inte får bygga där? Jag vågar inte tänka på hur många stugor jag har betalat för som inte finns.

    Efter ett antal månader fick jag ett brev från kommunen att jag inte skulle behöva betala så mycket i skatt.som jag har gjort under alla dessa år i onödan. Sedan ändrade kommunen dessa tomter till lantbruksenheter eller skogstomter och sedan dess har jag betalat hälften i skatt för tomterna-Det ända positiva med mina skogstomter är att jag får betala mindre i skatt för dem på senare tid.

    Jag har pratat med nästan alla på kommun där min mark finns. De säger nej fast jag äger marken så vad ska jag göra med den? Jag får inte ens avverka skog på min egen mark. Då är det strandskyddet som spökar igen. Jag har också pratat med skogsvårdssyrelsen. De säger också nej. Slutligen har jag pratat med kommunekologen.Han som har hand om alla strandskyddsdispenser för denna kommun. Han sa: Det det är ingen idé att du söker du har för små chanser att få bygga här.

    Jag undrar nu om det finns någon annan att prata med om detta?. Eller är det kört för alltid med min mark?

    Jag är mycket tacksam för all hjälp jag kan få hoppas verkligen på svar?

    SvaraRadera
  4. Markägare vid strandskyddat området

    Är att du som fastighetsägare inte får förfoga över din mark utanför ianspråktagen tomtmark (kring bostadshus) mer än vilken allmänhet som helst.

    Du får samla kvistar, plocka bär, svamp och blommor men inte mer. Du får inte avlägsna buskar och träd, inte ta bort död ved.

    Eftersom det är en lantbruksfastighet får lantbruk inkl. skogsbruk bedrivas men det är också reglerat om än av andra myndigheter än kommunen.

    Staten har tagit över förfoganderätten med stöd av strandskyddslagstiftningens regler om allemansrätt och biologiskt skydd av strandområdet. Du äger men har i praktiken i stort sett förlorat din förfoganderätt.

    Du har behörighet men har förlorat dina befogenheter, liksom alla andra ägare till mark i strandskyddsområde.

    Sverige har en olustig tradition av att samhället vet bäst och att medborgarna ska omyndigförklaras..
    Ett exempel är tvångssteriliseringarna under förra delen av nittonhundratalet.

    Ska vi ha enväldiga kommunekologer som bestämmer utifrån icke deklarerade riktlinjer annat än att de biologiska förutsättningarna för växt och djurliv inte får ändras?
    Det står ingenstans att ägarens synpunkter på hur marken ska skötas bör verkligen beaktas.

    SvaraRadera