Jag har aldrig förstått och kommer aldrig förstå de djurrättsaktivister som släpper ut djur att dö (ofta plågsamt) i kampen för desamma. Om de hade bränt ner bilen eller slagit sönder glasrutor så hade det fortfarande varit förkastligt, men jag hade förstått logiken. Men man måste ha något empatiskt fel för att döda dem man slåss för, snacka om att ändamålen (o)helgar medlen. Sjukt, sjukt, sjukt.
Det sker eftersom slakten av minkarna på farmerna är så plågsam. Vet du ens om hur den går till? De flesta jag frågar som resonerar som du har faktiskt ingen aning.
SvaraRaderaDet är möjligt att det är så, men det hör inte till saken. Hur kan man som djurvän göra samma sak mot de minkar som man säger sig försvara, att plåga dem? Nu blir det mer som om man bryr sig mer om att sätta dit djurfarmaren dvs man fokuserar på den andra människan och låter djuren lida. Då gör man i princip samma sak mot djuren som säger att djuruppfödaren gör.
SvaraRaderaSedan har jag svårt att förstå vänster och högerrörelser som försöker ta brottsliga genvägar i en demokrati. Djurrättsaktivister får faktiskt ställa sig i kö och som oss alla andra som är med och grötar i den tröga politiska processen.Lägg fram era argument, foton, etc sakligt, påverka media och människor, rösta på mp om ni tycker det hjälper, osv.
Jo, det hör absolut till saken.
SvaraRadera"Hur kan man som djurvän göra samma sak mot de minkar som man säger sig försvara, att plåga dem?"
1. För att slakten är så oerhört plågsam och drabbar 1,2 miljoner individer varje år.
2. För att runt 10% av minkarna som släpps ut överlever.
3. För att det är orsaken till att pälsindustrin i Sverige i princip är utdöd medan den är stor och livskraftig i våra grannländer.
4. Djurrätt syns idag i media främst för att djurrättsaktivister dokumenterar förhållanden för djuren med kamera (se www.ettlivsomgris.se och www.sveketmotminkarna.se, men på 90-talet då de flesta minutsläpp skedde var det just dom som gjorde att djurrättsaktivism blev förstasidestoff och orsaken till att många ens vet vad veganism innebär. Och djurindustrierna plågar och dödar runt 80 miljoner djur varje år bara i lilla Sverige.
Kort sagt många anledningar.
"Sedan har jag svårt att förstå vänster och högerrörelser som försöker ta brottsliga genvägar i en demokrati."
När Rosa Park satte sig längst fram i bussen var du givetvis den förste att kräva att hon skulle straffas för sin brottsliga gärning?
Du verkar visa prov på samma avsaknad för empati för de djur du säger dig försvara. Jag säger inget om de förhållanden som du talar om, utan talar om de grymma metoder som tas till av aktivisterna och som på något sätt verkar antyda att de efterhärmar de som de bekämpar. För att ta ett exempel. Antag att jag ville befria 100 kvinnor som satt i fängelse i väntan på dödsstraff för att de varit otrogna. Skulle det då vara rätt om jag fann en metod att rädda 10 av dem om det innebar att jag direkt orsakade att de 90 andra dog (plågsamt)? Om man inte är en cynisk och empatiskt död person så måste svaret bli nej. Ändamålen helgar aldrig medlen. Det spelar ingen roll om du räknar upp massa skäl till det.
SvaraRaderaÄven om du inte accepterar mina argument, måste du väl i alla fall kunna förstå dem?
Problemet med ditt exempel med Rosa Park är att det hon gjorde var en fredlig protest som visade prov på karaktär och mod utan att hon för den delen tappade respekten för sina medmänniskor. Det är skillnaden. Djurrättsaktivisternas brott mot minkarna går inte att jämföra med henne.
Och att aktivismen var den som gav resultat kan väl då jämföras med tex sverigedemokraternas främlingshets. Den syns i media och ger utdelning. Är det OK? Nej.
"Skulle det då vara rätt om jag fann en metod att rädda 10 av dem om det innebar att jag direkt orsakade att de 90 andra dog (plågsamt)?"
SvaraRaderaOm ditt tankeexperiment innebär att dödsstraffmetoden var plågsam så är det givetvis rätt att frita kvinnorna även om 90 av dem dör på kuppen, ja. Det vore grymt att inte försöka rädda dem. Om kuppen dessutom innebar att dramatiskt färre kvinnor skulle utsättas för den plågsamma avrättningen i framtiden så blir det givetvis bara ännu mer av en bragd. Förstår inte hur du kan tycka annorlunda? Tycker du det är bra att genom likgiltighet låta kvinnor bli brutalt avrättade? Det är du som saknar empati.
"Problemet med ditt exempel med Rosa Park är att det hon gjorde var en fredlig protest som visade prov på karaktär och mod utan att hon för den delen tappade respekten för sina medmänniskor. Det är skillnaden."
Nej, det där är ju en bedömningsfråga och du dömer att hennes protest MED DINA GLASÖGON innebar att hon fortfarande visade respekt. I DÅTIDENS samhälle hade man andra glasögon. Det är ju just så samhället förändras.
"Och att aktivismen var den som gav resultat kan väl då jämföras med tex sverigedemokraternas främlingshets. Den syns i media och ger utdelning. Är det OK? Nej. "
Grattis, du har precis gjort dig skyldig till den lägsta formen av guilt-by-association. Ditt argument innehåller här ingen logik överhuvudtaget, det enda du gör är att försöka kleta ner motargumenten genom att dra helt omotiverade kopplingar till rasism.. "Ja, Hitler försökte ju sprida sitt budskap via media och det gör du också, alltså är du som Hitler". Lågt.
Jag har själv en distinkt känsla av att du inte direkt lyssnar på mina argument. Jag är i och för sig van vid den typen av diskussion där man i någon mening ger och tar, att den andra parten genom sin argumentation bekräftar att man "hör" den andre parten. Ditt sätt att "diskutera" motsvarar i ett vanligt samtal att man tyst väntar in medan den andre parten "svammlar" för att sedan upprepa det man nyss sade. Det leder inte till något konstruktivt. Om du inte kan på något sätt spegla min oförståelse för cynismen i dina resonemang; frånvaron av sentimentalitet, så har jag svårt att på något sätt få en empatiskt ingång till dina resonemang. Du förblir i någon form av rabiat miljökämpefack. Men eftersom du är den första att egentligen kommentera min blogg och du kan ha en poäng, fortsätter jag, alltid lär jag mig nåt:
SvaraRadera1.Jag är definitivt inte likgiltig, men jag har i vår diskussion, medveten om att min syn få djuruppfödarnas troliga mänsklighet troligtvis finner litete gehör hos dig, inte valt att hänge mig åt käsnlomässiga argument. MEN, jag skulle aldrig låta medlen helga ändamålen på det sätt ni gör. Jag skulle bara inte döda så många av dem jag kämpar för, det implicerar en rörelse som tappat fokus på vad de kämpade för från början.
2.Osäker vad du menar, men om du menar att hon var uppstudsig med den tidens glasögon, så: det är möjligt, men om man som jag anser att det finns vissa eviga ideal som humanismen tex så visade hon respekt för det; att inte i kampen för sina egna rättigheter inskränka andras. Där anslöt hon sig till en traditioni Gandhis anda, något som djurrättsaktivisterna är milsvida ifrån.
3. Ja lite lågt är det kanske, men samtidigt är båda rörelserna :
a) extrema och har ideologi som hyllar extrema metoder som går ut över medmänniskor/varelser
b) frodas av att producera medial uppmärksamhet kring negativa händelser
c) anarkistiska och känslosamma i sin argumentation
Bara för att visa att jag inte är ute efter att gräva ner mig, om du orkar kan du läsa detta, borde ge dig fler argument:
http://www.uppsatser.se/uppsats/4044a7b0e9/
Den verkar finna argument till viss del för den typ av beteende du förespråkar. Observera att den dock inte säger att jag som inte är "ekocentrisk" behöver acceptera det... ;-)
Maria, innan vi fortsätter, känner jag att den här diskussionen skulle kunna bli mer produktiv om vi istället för att hitta olikheterna försöker hitta det som kan föra oss samman i någon mening.
SvaraRaderaJag anser förstås att djur inte ska få komma till skada, men har en generellt sett större tilltro till kontrollsystemet i Sverige. Men, låt os utgå från att det inte håller måttet. Eftersom jag själv är aktiv i ett parti där jordbruk debatteras oftare än i andra partier, särskilt borgerliga, vad skulle du föreslå att jag skulle kunna driva för frågor om de ska göras inom ramen för de normala demokratiska ramarna?
Min tanke är att man ser till att kraven och kontrollerna av djuruppfödningen ska vara sådana att djuren inte lider under uppfödningen, utan har liv motsvarande de krav som är på höns eller konäring.
Även om jag själv ser pälsbärande som ointressant, så kan jag inte skilja en "human" djuruppfödning för föda och päls från varandra. Båda skulle vi eventuellt klara oss utan, men det är inget som är aktuellt för den absoluta majoriteten av befolkningen. Inte ett solklart argument, men jag håller nog fast vid det.
Har du ytterligare ideer så är de välkomna.