torsdag 20 januari 2011

ATG-ombud på landsbygden


För två veckor sedan så kom jag i samtal med Ranstas ägare av Tempo, en livsmedelsbutik som betyder mycket för byn. För äldre med låg rörlighet så kan den vara skillnaden mellan att kunna bo kvar eller måste flytta in till stan, och för oss andra en räddare i nöden och en tidssparare.

Han gör det han kan för att få lönsamhet i verksamhet utan att få för höga priser, och han är ombud för apoteket, systembolaget och för diverse spel. Men inte ATG, som visserligen ägs av travsporten men där staten tillsätter hälften av ombuden (+ordförande) och där de har ett av staten skapat spelmonopol.

ATG har tom varit ut till butiken och inspekterat, men de gav sedan besked att: A) hans omsättning är för låg och B) de satsar bara på nya köpcentrum för nyetableringar numera!


När nätspel på ATG infördes trodde man att det skulle kunna utarma ATG-ombudens möjligheter, men det blev inte alls en sådan stor effekt, för många folk som spelar är det lika mycket en hobby som ett umgänge. Man träffas hos ombudet, kanske fikar, och snackar trav eller annat. Och för äldre, som oftast inte kan det här med datorer så bra eller kanske har dålig syn, så är det här en extra viktig punkt. Jag fick höra om en man som kom till butiken i Ransta och berättar hur han följer trav på TV noggrant, men sedan kan han inte komma och spela. Sorgligt.

Butiksägaren hade inget problem med att stå för själkostnader, och argumentet om att för många ATG-ombud skulle utarma varandra håller inte heller, särskilt inte när det är mil mellan ombuden, det där är ett storstadsargument bara.


Nu har jag hur som helst drivit ärendet så att Centerpartiets ledamot i riksdagens kulturutskott, Anders Flanking, sitter på ärendet och ska återkomma med svar när han hunnit läsa in sig på det. Spännade.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar