Johan Ingerö tar upp en tråd som förts (förs) på många håll efter valet i år om hur de tre allianspartierna kring (M) får problem i längden att hävda sig i en koalition. Det intressanta är hans sluttanke kring att C och FP kanske skulle slå ihop sig.
Jag har själv reflekterat över sådant, eftersom hälften av det som C står för nu känns som taget ur den gemensamma Alliansplatformen. Och han har rätt i att ungdomsförbunden för FP och C är förvillande lika i sin liberalism, särskilt i städerna. Men i partikulturen i moderpartierna, så tror jag att de två partierna står lååångt ifrån varandra. Centern är ett parti som till det yttersta vill lägga fungerande, förnuftiga förslag, medan folkpartiet...ja de tänker ofta tvärtom. Å andra sidan så kanske ett äktenskap mellan de två skulle ge ett parti som blir lite lagomt taktiskt och lite lagomt ordentligt?
Jag kan själv känna att alliansen som helhet snarare skulle kunna delas upp i två partier som tar sina värderingar tvärs över partierna, nämligen ett värdekonservativt och ett liberalt parti. Troligtvis skulle 90% av KD hamna i det konservativa och 40-60% av M. Av folkpartiet av idag kanske fler än man tror gå dit, säg 30-50%. Centern då? Ja, jag tror faktiskt att färre än man
tror skulle hamna i den konservativa fållan, men säg 30%. Hur skulle de 50% som alliansen har idag då fördelas? Ja, enligt ovan så skulle de Konservativa och de Liberala dela på kakan ganska jämnt. Realistiskt? Nja. Men något måste göras.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar