Visar inlägg med etikett varg. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett varg. Visa alla inlägg
fredag 18 november 2011
Naturdemokraterna - Varghatarparti, som brev på posten.
Trots att Centerpartiets eftervalsanalys, ledd av Annie Lööf, inte såg något större hot för att tappa väljare till SD, så har jag varnat för att det kan komma att inträffa. Om missnöjet sprider sig och övergivenhetskänslorna sprider sig, att man inte blir hörd på landet, som i tex vargfrågan, då kommer detta att ske hävdar jag bestämt. Att nu ett missnöjesparti startar, Naturdemokraterna, vars huvudfråga är att vargen ska bort, är ytterligare ett tecken. Och Centerpartiet kommer förstås vara ett av de partier som kommer förlora mest röster på detta.
Etiketter:
annie lööf,
centerpartiet,
naturdemokraterna,
SD,
varg
Nej till experiment på landsbygdsbefolkningen
Nu säger hela Västmanlands läns Centerpartister ifrån mot det jätteexperiment som vargexpansionen är i mellansverige. Trots att vargen har en tryggad spridning i östra Europa så håller svenska staten på med ett försök att återetablera en fd utdöd vargstam mitt i mellansverige (för i norr slipper samerna detta). När Naturvårdsverket nu också säger att det inte lär bli mycket till skyddsjakt känns det än mer viktigt att de drabbade och deras representanter säger ifrån. I Sala har vi Christer och Carola som med förtjänst driver dessa frågor och som nu på gårdagens kommunstyrelse verkar ha nått fram till kommunalrådet(S) om att vi i Sala säger nej till utplantering av varg. Bra!lördag 12 november 2011
Rapport från Västmanlands kommundag i Västerås
Först ut på dagens kommundag var Marita Ljung, statssekreterare på Näringsdepartementet. För er som inte vet vad det är, fick vi en bra beskrivning: om näringsministern (Annie Lööf) är som ett styrelseordförande, så är Marita som VD:n, dvs den som ser till att besluten blir genomförda.
Citat: "Alla företag behövs".
En av de centrala punkterna var att det nu talas mycket om att man uppmärksammar att mer än minskandet av regelkrångel för företagare, så måste man också jobba mycket med att tjänstemännen ute i kommuner och länsstyrelserna måste ha ett medborgar- och företagarperspektiv, att hjälpa och inte stjälpa.
Angående bredband och Telia så har man sakt till på skarpen att Telia inte får riva upp någon mer kopparkabel på landet innan de mobila ersättningarna verkligen fungerar. Bra.
Efter Marita kom Magnus Kindbom, statssekreterare på Landsbygdsdepartementet, som talade vitt och brett om allt gott som (faktiskt) görs inom lantbruk, rovdjursfrågor och Matlandet Sverige. Hans poäng var att man måste följa EU:s lagar, som en del av respekten för den demokratiska processen, men att man inom den kan agera rationellt för att slåss för Sveriges värden. Ett klassiskt svenskt förhållningssätt oavsett regering, skulle jag säga.
Han tipsade om Miljöstyrningsrådet och att man faktiskt kan handla upp mat med krav på producenterna, men att det sker överklaganden från storgrossister just nu. Centerpartiet gör vad man kan för att stödja kommuner som vill kämpa emot.
Citat: "Bruka utan att förbruka"
Carola Gunnarsson, oppositionsråd i Sala och vice ordförande i SKL (Sveriges Kommuner och Landsting), tog vid efter lunch. Hon berättade om detaljerna från den första kommunala sektionen och vad som sker framöver. Vad det var får bara invigda Centerpartister höra mer om ;-)
Christer Eriksson, gruppledare för Centern i Sala KF och riksdagsman för en kort tid i fjol, gjorde ett empatiskapande inlägg om hur vardagen ter sig för de drabbade på Rörbo lantgård i Västerfärnebo när vargen gjort entre och rivit c:a 100 djur på ett år. De har i hjärtat av Svartådalen försökt skapa ekologisk fåruppfödning och att hjälpa staten med att uppnå olika miljömål som öppna landskap. Experimentet i mellansverige med att skapa en vargstam har fått långt större konsekvenser än många anar. Detta har jag skrivit om i många blogginlägg.
En intressant dag där kanske det viktigaste är att vi möts och utbyter erfarenheter och stöd.
Ett tips bland många: nyttja Studieförbundet Vuxenskolan, de har resurser som inte utnyttjas.
Etiketter:
carola gunnarsson,
centerpartiet,
Christer eriksson,
landsbygdsdepartementet,
magnus kindbom,
marita ljung,
näringsdepartementet,
rovdjur,
rörbo,
studieförbundet vuxenskolan,
svartådalen,
varg
tisdag 4 oktober 2011
Lidande i rött på vitt i vargens spår
Jag har som majoritetens av svenskarna antagligen lärt känna vergen genom mysiga naturfilmer på Bolibompa och Naturdokumentärer, och via Bamse, där vargen är en ex-brottslings som rehabiliterats in i det goda samhället enligt konstens alla regler.
Som vuxna tar vi ofta de öppna landskapen med blandade skogsdungar, betesfält och betande djur som något givet, särskilt här i mellansverige. När vi köper lokalproducerat är vi tacksamma för den goda smaken och för de höga kraven vi har på djuruppfödning i Sverige.
Och när Naturvårdsverket och miljörörelsen säger att det är synd om vargen, att det råder inavel, och att man nu ska expandera dess revir in i fyra mellansvenska län, så nickar vi glatt och tänker att ni flyttar naturen lite närmare oss, nu "återställer" vi naturen.
Men detta är, som jag brukar säga i matematiken, en ekvation som inte går ihop.
Låt mig ta Rörbo gård som ett exempel. Här försöker man på alla möjliga sätt skapa värdiga förhållanden för djuren och ordna lokalproducerat kött.
In kommer staten med sina goda intentioner och låter vargen expandera in i bygder som utvecklats utan varg sedan 1800-talet. Inavlade djur som sägs föda få valpar föder storkullar på 7-8 valpar här, vilket snarare talar för en vargstam som inte alls har problem med genetiken.
Vargen river och dödar hundratals djur förra året, och nu händer det igen igår. Ägarna får samla ihop liken i högar, försöka rädda dem som går, och det hela påminner absurt om bilder från massavrättningar som man sett i krig på TV. Ägarna är nu redo att ge upp, av sorg och av hur ekonomiskt ohållbart det är.
Sätt upp stängsel, säger några. Det gjorde man, 12 km elstänsel och en miljon kronor senare (ur egen ficka!), så kommer ändå vargen igenom som igår.
Vi har nu fem revir helt eller delvis i Västmanland, och även andra länsdelar börjar se vargen. I Kungsör bygger fårbönderna nu ut sina vargstängsel.
Vargfrågan består av flera frågor, som när de blandas ihop blir explosiva, destruktiva och låsta.
Jag ser två huvudspår som bör skiljas från varandra:
1. De gröna näringarna som drabbas av vargen pga statliga direktiv måste få samma förutsättningar som tex samerna eller andra företagare får att ha en rimlig vardag där ekonomin kan fungera.
2. Ska vi ha varg i de relativt sett tätbefolkade glesbygderna i mellansverige, med höga andelar öppna landskap och djurdrift?
3. Hur ska människors (ibland grundade, ibland ogrundade) rädsla för varg hanteras på ett respektfullt sätt. För ärligt talat, personligen är jag betydligt mer rädd för björn än varg, så rovdjursfrågan har en tendens att få slagsida åt vargen håll dessutom.
Personligen så måste jag åter igen betona lidandet som vargen förorsakar för ägare och djur. Att sitta bredvid veterinären och se livskraften rinna ur en av sina fårtackor skulle jag bespara vem som helst. Hur kan djurägare undvika att sätta isg in i detta lidande, och hur kan riksmedierna undvika att skildra det lidandet när de tar upp så mycket annat pseudolidande och "kränkta" mediafjantar och åsiktstalibaner. Här har vi lidande svart på vitt, eller snarare rött på vitt.
Liken efter vargens framfart igår i Rörbo
Som vuxna tar vi ofta de öppna landskapen med blandade skogsdungar, betesfält och betande djur som något givet, särskilt här i mellansverige. När vi köper lokalproducerat är vi tacksamma för den goda smaken och för de höga kraven vi har på djuruppfödning i Sverige.
Och när Naturvårdsverket och miljörörelsen säger att det är synd om vargen, att det råder inavel, och att man nu ska expandera dess revir in i fyra mellansvenska län, så nickar vi glatt och tänker att ni flyttar naturen lite närmare oss, nu "återställer" vi naturen.
Men detta är, som jag brukar säga i matematiken, en ekvation som inte går ihop.
Låt mig ta Rörbo gård som ett exempel. Här försöker man på alla möjliga sätt skapa värdiga förhållanden för djuren och ordna lokalproducerat kött.
In kommer staten med sina goda intentioner och låter vargen expandera in i bygder som utvecklats utan varg sedan 1800-talet. Inavlade djur som sägs föda få valpar föder storkullar på 7-8 valpar här, vilket snarare talar för en vargstam som inte alls har problem med genetiken.
Vargen river och dödar hundratals djur förra året, och nu händer det igen igår. Ägarna får samla ihop liken i högar, försöka rädda dem som går, och det hela påminner absurt om bilder från massavrättningar som man sett i krig på TV. Ägarna är nu redo att ge upp, av sorg och av hur ekonomiskt ohållbart det är.
Sätt upp stängsel, säger några. Det gjorde man, 12 km elstänsel och en miljon kronor senare (ur egen ficka!), så kommer ändå vargen igenom som igår.
Vi har nu fem revir helt eller delvis i Västmanland, och även andra länsdelar börjar se vargen. I Kungsör bygger fårbönderna nu ut sina vargstängsel.
Vargfrågan består av flera frågor, som när de blandas ihop blir explosiva, destruktiva och låsta.
Jag ser två huvudspår som bör skiljas från varandra:
1. De gröna näringarna som drabbas av vargen pga statliga direktiv måste få samma förutsättningar som tex samerna eller andra företagare får att ha en rimlig vardag där ekonomin kan fungera.
2. Ska vi ha varg i de relativt sett tätbefolkade glesbygderna i mellansverige, med höga andelar öppna landskap och djurdrift?
3. Hur ska människors (ibland grundade, ibland ogrundade) rädsla för varg hanteras på ett respektfullt sätt. För ärligt talat, personligen är jag betydligt mer rädd för björn än varg, så rovdjursfrågan har en tendens att få slagsida åt vargen håll dessutom.
Personligen så måste jag åter igen betona lidandet som vargen förorsakar för ägare och djur. Att sitta bredvid veterinären och se livskraften rinna ur en av sina fårtackor skulle jag bespara vem som helst. Hur kan djurägare undvika att sätta isg in i detta lidande, och hur kan riksmedierna undvika att skildra det lidandet när de tar upp så mycket annat pseudolidande och "kränkta" mediafjantar och åsiktstalibaner. Här har vi lidande svart på vitt, eller snarare rött på vitt.
Etiketter:
centerpartiet,
kungsör,
rovdjur,
rörbo,
sala,
varg,
västmanland
måndag 3 oktober 2011
Just nu: vargen drar fram bland får i Rörbo
Ser via Christer Eriksson att vargen dragit fram idag i Rörbo gård i östra Sala, ett område där vargen tillåtits expandera in i Västmanland. Bilderna är gruvsamma, men visar på vad som händer när vargen får etablera sig. Detta är den vardag som vi tycker djurägarna ska ha. Ni som har djur själva kan filosofera över detta.
Ägare som just nu får stå och gråta över sina djur som de skött om och matat. Dessutom får man inte röra djuren förrens Länsstyrelsen kommit ut och inspekterat djuren så att man blir trodd. Jag hoppas att Christers motion om rovdjur verkligen snabbt får genomslag och att man faktiskt försöker se de vanliga människorna på landet som lider för att de valt att satsa på andra djur än vargen. Jag har svårt att se varför den ska värderas högre än tex ett får eller ko. Vill vi ha betade = öppna landskap, lokalproducerat och en levande landsbygd i mellansverige måste reglerna för de gröna näringarna snabbt förbättras, och empatin från oss som inte bor i vargområden utvecklas.
Etiketter:
Christer eriksson,
motion,
sala,
varg,
västerfärnebo
söndag 25 september 2011
Insändare: Gröna näringarna är Salas framtid
Med anledning av att Centerpartiet antog Christer Erikssons motion om rovdjursjakt på C-riksstämman idag skriver jag följande insändare till Sala Allehanda idag:
Gröna näringarna är Salas framtid
Som anhängare av lokalproducerat som tex getost från Mats-Persgården utanför Möklinta så är jag lättad att vi i Centerpartiet på riksstämman nu antagit Christer Erikssons(C) motion som ska se till att de gröna näringarnas förutsättningar vid rovdjursskador ska bli hållbara och rättvisa. Det är genom bete och idogt arbete från våra lokala producenter som vi kan hålla Salas blandlanskap öppet, minska onödiga transporter, och skapa arbetstillfällen på landsbygden. Matlandet Sverige är en stor succe i flera landsändar, i mitt uppväxtlän Jämtland finns det 100-tals entreprenörer som erbjuder ett vitt spektra av produkter som får gourmeter och vanligt folk att vallfärda, och dit vill vi förstås nå i Sala och Västmanland också. Ingen av de djurägare som jag mött i Sala går det att ta miste på kärleken till sina djur, och inga pengar kan ersätta sorgen över när vargen genom sitt naturliga beteende river en flock, men med ett humant ersättningssystem och en ansvarsfull förvaltning genom jakt så kan de gröna näringarna få en trygghet i sin försörjning som de flesta av oss andra tar för given. När landsbygdsturism, djurhållning och jakt möts och drar nytta av varandra skapas ett mervärde som Sala vinner på i längden.
lördag 17 september 2011
Högt och lågt från Västmanland
Då och då har jag nyhetsloppis där jag tar upp lite smått och gått från mitt hemlän. Denna omgång:
- Länstyrelsen rapporterar för andra gången om hur vi hanterar mottagandet av flyktingar i Västmanland. Föga förvånande finns det förbättringspotential.
- Kristina Östman rapporterar glädjande från sitt Tillberga att ideellt drivna Tillberga granskapsservice vunnit alla upphandlingar av lokal service man deltog i. Det är en bekräftan på den goda potentialen i upphandling som jag skrev om i förmiddags.
- Länsstyrelsen rapporterar nu två nya vargrevir som ligger helt eller delvis i Västmanland, totalt nu fem stycken. Var och ett på ett tiotal kvadratmil.
- Sökandet efter den förargerliga läckan i Tärnabadet fortsätter. Hoppas de hittar den snart...
Vargreviren flerdubblas i västmanland
Som ett brev på posten sprider sig nu vargreviren i västmanland. Uppgiften att förena de gröna näringarna, olika miljömål (öppna landskap vs artrikedom, etc) och boende på landsbygden med vargens behov av milsvida revir är en utmaning som heter duga. Precis som man som barn inte kan få allt man pekar på eller leva i en Bamsevärld, så måste faktiskt vi bestämma oss för vilka miljömål vi vill ha, om vi vill ha tex lokalproducerat kött från öppna landskap, och om villkoren för landsbygdsbefolkningen. Allt har ett pris, som samhället måste stå för. Visst kan vi ha varg, vi kan tom ha öppna landskap också, men då kommer det kosta rejält. Och ska man, som det är nu, behöva rädas att lämna sina småbarn oövervakade på tomten för att vargen söker sig in i byn? Realistiskt så går inte dagens tättbefolkade mellansvenska bygder att förena med den samhällsstruktur vi har idag. Lösningen är knappast att samla alla svenskar i stadskärnor och skapa boskapsfort på landsbygden, rimligtvis måste vargen begränsas till de områden i Sverige där skogen dominerar och människan utgör undantag snarare än regel.
fredag 19 augusti 2011
Lokalproducerat kött kräver att djurägare får full ersättning för vargens närvaro
Djurägare från Västmanland har i ett möte idag enats om att om det ska finnas rimliga möjligheter att bedriva produktion av beteskött lokalt (se tex Gröna Hagars Kött), så behövs en politik som inte skapar ett moment 22 för producenterna. Som jag berättade igår är den rödgrönorangea majoriteten i Sala emot att vi från Sala säger nej till mer varg. Alliansoppositionens ledare i Sala, Carola Gunnarsson(C) och vår gruppledare Christer Gustafsson stred hårt för att undvika detta, men majoriteten vill inte ta med det uttalandet.
torsdag 18 augusti 2011
Nytt vargrevir etablerat i Sala stadspark
En vargfamilj har etablerat sig i Sala stadspark. Flera hundar som rastats i stadsparken har dödats av vargarna och människor är nu rädda för att röra sig i staden. Mammor vågar inte lägre ställa ut sina barnvagnar på tomten. På Sala Torg kom vargen in och skrämde slag på besökare och gallerian tvingades stänga under dagen, vilket givit stora inkomstbortfall för ägarna. Länsstyrelsen fick några suddiga mobilfoton som bevis och en förstörd ägare som fick höra att ”det kan lika gärna vara en Schäfer som någon glömt koppla”. Risken är nu stor att han tvingas stänga hela Sala Torg.I dagens möte lyftes frågan på kommunstyrelsen, men där beslutade Framtid Sala att man fortfarande inte ska kräva från kommunens håll (mot Länsstyrelsen mfl) att inga fler vargar planteras ut i Sala. Man menar att de som bor i staden måste acceptera vargens närvaro tills staten säger annat, och att det är bättre att vänta in beslut i lugn och ro.
Detta är förstås inte helt sant. Men byt ut stad mot västra Salas små samhällen och landsbygd, så stämmer i princip hele beskrivningen av vad som sker och skett i Sala, med kommunstyrelsens beslut taget för en dryg timme sedan av majoriteten. Alliansen ville att vi skulle uttrycka att kommunen stödjer sina medborgare i nöd. Nu vet vi var alla står.
Etiketter:
alliansen,
Framtid Sala,
sala,
varg,
vargjakt
måndag 15 augusti 2011
Centerpartiet curlar inte miljöfrågor - då får man ta (häst)skiten
En av orsakerna varför Centerpartiets miljöprofil ifrågasätts relativt miljöpartiet kan liknas vid en familj där föräldrarna i grunden är eniga om barnuppfostran. Men när Pappa hela tiden säger ja till barnen, curlar och allmänt har en naiv syn på föräldraskapet, så måste Mamma bli den hårda, den som representerar ordning och reda, osv. Detta är en klassiskt polarisering.
På samma sätt tvingas vi gång på gång i Centerpartiet reagera på ogenomtänkta, naiva och idealistiska förslag och/eller beslut från mp, miljörörelse och lagstiftare där människor och deras vardag verkar osynliga. Vi VILL ha ett renare, sundare och hållbart samhälle, men vi klarar inte av att blunda för individen, för verkligheten, för våra medmänniskors förmåga att leva med utvecklingen. En hållbar utveckling, så som FN definierat den, består av tre pelare där ekonomisk och social hållbarhet ingår. Utan dessa blir det ingen hållbar utveckling.
Ett konkret exempel som jag läste om är hur hästgödsel verkar ska hanteras som radioaktivt material. Hästgödsel! Ett annat är hur de som försöker skydda sig mot vargen inte får ersättning eller stöd från regelverk, kanske tom motarbetas av dessa.
På samma sätt tvingas vi gång på gång i Centerpartiet reagera på ogenomtänkta, naiva och idealistiska förslag och/eller beslut från mp, miljörörelse och lagstiftare där människor och deras vardag verkar osynliga. Vi VILL ha ett renare, sundare och hållbart samhälle, men vi klarar inte av att blunda för individen, för verkligheten, för våra medmänniskors förmåga att leva med utvecklingen. En hållbar utveckling, så som FN definierat den, består av tre pelare där ekonomisk och social hållbarhet ingår. Utan dessa blir det ingen hållbar utveckling.
Ett konkret exempel som jag läste om är hur hästgödsel verkar ska hanteras som radioaktivt material. Hästgödsel! Ett annat är hur de som försöker skydda sig mot vargen inte får ersättning eller stöd från regelverk, kanske tom motarbetas av dessa.
Centerpartiet Sala säger ifrån när varg dödar en livskamrat till
Jag skrev i torsdags om hur vargfrågans nyansering är ett måste, och det som konkret föranledde det var att ännu en hund dödats av varg här i Sala. I dagens tidning skriver Centerpartiets ledande företrädare i Sala, Carola Gunnarsson och Christer Gustafsson, om att nu får det vara nog och att majoriteten får lov att bekänna färg. Centerpartiet har nu också lyft frågan till kommunstyrelsens möte på torsdagen, så att vi kan få ett stöd för en reaktion. PO Rapp uttrycker i en intervju sig positivt till att vi reagerar till länsstyrelsen. Dags för lokala miljöpartister att bekänna färg?
Notis: Bilden, av finnstövaren Vildha, är en av de "snällare" hur det kan se ut när vargen varit framme och dödat en livskamrat.
Notis: Bilden, av finnstövaren Vildha, är en av de "snällare" hur det kan se ut när vargen varit framme och dödat en livskamrat.
torsdag 11 augusti 2011
Vargen - så här ska den hanteras
Jag lovade att ta upp vargfrågan som ett konkret exempel på hur Centern ska hantera sina dilemman.
Ofta när debatten kring varg bränner till, som den defintivt gjorde i vintras i Sala, så polariseras debatten till att gälla varghatare och vargkramare. Eftersom Centerpartiet som regel har starka band till land och jakt kommer vi följdaktligen lätt i hatarlägret, vilket skrämmer bort alla som har svårt att relatera till vargfrågorna på basis av personlig erfarenhet (jagar inte/har inte hund eller boskap).
Generellt sett på riksnivå så skildras vargen och vargjakten med en tyngdvikt mot att vargen är "snäll" och jägarna "dumma". Det finns flera aspekter som ofta kommer bort i debatten, som jag gissar har flera skäl. Naturromantik från skribenter som inte vet något om vardagen på landet, och en bristande förmåga hos landsbygdens drabbade att kommunicera problemen som vargen utgör så att andra förstår och kan empatisera med det.
1. Det finns ingen "naturlig spridning" för vargen längre. Det landskap som vi till 99% ser när vi rör oss i naturen är ett kulturlandskap, vilket innebär att det tämjts, odlats och oåterkallerligen förändrats av oss människor. Det går inte att återskapa något "ursprungligt" landskap. Därmed faller argumenten att vargen ska tillbaka till tex mellansverige. Särskilt när den själv inte ens själv vill det! DET är onaturligt.
2. Vargen dödar våra nära och kära. Jag har fått höra historier om hur bekantas kor, får och hundar reagerat när vargen bara rört sig bygden eller dödat. Kor som springer genom elstaket som tokar och tömmer tarmarna i panik, hundar som dödas, hussar och mattar som lider för att deras hundar som behöver rastas nu måste koppla dem fast de bor på landet. Jag skulle nästan vilja köra en kampanj som avbildar dödade hundar och katter i lägenheter, "rivna" av varg, och så skulle vi se hur diskussionen blir. De som drabbas av varg måste våga berätta om sina förluster och sin vardag.
3. Ulf Lundells förevigade "Jag vill bo i öppna landskap..." slår an till något grundläggande i den svenska folksjälen. Men hur hade ni tänkt att vi skulle bevara dem i de blandlandskap som är så vanliga i Sverige? Hur ska vi kunna ha betande djur om vargen river djur på djur?
I slutändan måste vi välja i Sverige vilken typ av natur och landsbygd vi vill ha, man kan inte båda äta kakan och behålla den.
Den rimliga slutsatsen är att vi för det första inte ska plantera in ny varg, och där vargen finns ska landsbygden ges rimliga förutsättningar att hantera detta.
Slutnotis om att verkligheten är aldrig svart och vit. Den enda varg(jaktskvot) som inte skjöts av under vinterns vargjakt var just den i mitt Västmanland. För att sedan köras på av en bil utanför Ransta. Säg där en sorglig och symbolisk slutpunkt för diskussionen.
Ofta när debatten kring varg bränner till, som den defintivt gjorde i vintras i Sala, så polariseras debatten till att gälla varghatare och vargkramare. Eftersom Centerpartiet som regel har starka band till land och jakt kommer vi följdaktligen lätt i hatarlägret, vilket skrämmer bort alla som har svårt att relatera till vargfrågorna på basis av personlig erfarenhet (jagar inte/har inte hund eller boskap).
Generellt sett på riksnivå så skildras vargen och vargjakten med en tyngdvikt mot att vargen är "snäll" och jägarna "dumma". Det finns flera aspekter som ofta kommer bort i debatten, som jag gissar har flera skäl. Naturromantik från skribenter som inte vet något om vardagen på landet, och en bristande förmåga hos landsbygdens drabbade att kommunicera problemen som vargen utgör så att andra förstår och kan empatisera med det.
1. Det finns ingen "naturlig spridning" för vargen längre. Det landskap som vi till 99% ser när vi rör oss i naturen är ett kulturlandskap, vilket innebär att det tämjts, odlats och oåterkallerligen förändrats av oss människor. Det går inte att återskapa något "ursprungligt" landskap. Därmed faller argumenten att vargen ska tillbaka till tex mellansverige. Särskilt när den själv inte ens själv vill det! DET är onaturligt.
2. Vargen dödar våra nära och kära. Jag har fått höra historier om hur bekantas kor, får och hundar reagerat när vargen bara rört sig bygden eller dödat. Kor som springer genom elstaket som tokar och tömmer tarmarna i panik, hundar som dödas, hussar och mattar som lider för att deras hundar som behöver rastas nu måste koppla dem fast de bor på landet. Jag skulle nästan vilja köra en kampanj som avbildar dödade hundar och katter i lägenheter, "rivna" av varg, och så skulle vi se hur diskussionen blir. De som drabbas av varg måste våga berätta om sina förluster och sin vardag.
3. Ulf Lundells förevigade "Jag vill bo i öppna landskap..." slår an till något grundläggande i den svenska folksjälen. Men hur hade ni tänkt att vi skulle bevara dem i de blandlandskap som är så vanliga i Sverige? Hur ska vi kunna ha betande djur om vargen river djur på djur?
I slutändan måste vi välja i Sverige vilken typ av natur och landsbygd vi vill ha, man kan inte båda äta kakan och behålla den.
Den rimliga slutsatsen är att vi för det första inte ska plantera in ny varg, och där vargen finns ska landsbygden ges rimliga förutsättningar att hantera detta.
Slutnotis om att verkligheten är aldrig svart och vit. Den enda varg(jaktskvot) som inte skjöts av under vinterns vargjakt var just den i mitt Västmanland. För att sedan köras på av en bil utanför Ransta. Säg där en sorglig och symbolisk slutpunkt för diskussionen.
torsdag 7 april 2011
Om rovdjurspolitik
Om detta skriver Salas oppositionsråd, Carola Gunnarsson, tillika omtyckt och respekterad Centerpartist, och bland annat vice ordförande i Sveriges kommuner och landsting. Vill vi ha öppna landskap och djur som betar, vill vi låta hundarna springa en stund medan vi vandrar i skogarna? Eller vill vi ha ett nyskapat vargbestånd i mellansverige? Man kan inte få både och.
torsdag 10 februari 2011
Centerpartister i media, lokalt och riks.
Blandade inlägg och nyheter kring Centerpartiet och Centerpartister
- Anna-Karin Hatt om vad som görs för telefonin på glesbygden.
- Centerpartiet i Västerås ställer krav på att särskolan i staden ses över med tanke på den senaste tidens generella kritik från Skolverket.
- Johan Örjes om att vargpolitiken är balanserad.
- Politiker i Arboga kommun vill bli testpiloter för läsplattor. Tro jag det, ge mig iPad pls...
- Landsbygdsministern satsar samiskt. Om matlandet, samer och annat intressant.
söndag 14 november 2010
Varg kan komma inplanteras i Sala
Då kom det inte så oväntade beslutet av Länsstyrelsen i Västmanland att varg kan komma att inplanteras i våra trakter. Det ska ske endast med vargvalpar men eftersom vargen verkar snart ha etablerat sig vid Skultuna så är det mest en teknikalitet.
måndag 8 november 2010
Vargfrågan lever i Sala
Som insändaren i Sala Alehanda visar, så kan varfrågan komma att bli en intressant tråd de närmaste fyra åren i Sala. Hur vi i Centern kommer att hantera det kan bli betydelsefullt. Chansen finns att de tre av de fyra styrande partierna kommer ta vargspridningen i försvar, och dra med sig Salas Bästa. Ytterligare en chans för Alliansen att dunka på det skiftande röd-orange-gröna Trafikljuset i Sala? ;-)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)












