Jag har skrivit om socialdemokraternas klassiska slogan "Alla ska med förut" i ett försök att förstå Centerpartiet. Min slutsats, då som nu, är att vår slogan är en radiobilsmetafor där alla ska med men man får själv välja fordon.
Min insändare om regeringens lånepolitik (både den nuvarande och framtida politiken), var en fortsättning på detta. Inom Centerpartiet finns hela spektrat med åsikter kring detta, från skatteextremister till Åsa-Nisse-marxister. Jag respekterar den nytändning som den libertanska ådran representerar för partiet, men samtidigt har jag börjat hitta min stämbotten i en mer klassisk Centerfåra under det senaste halvåret.
Jag vill ha avreglering och en liten statlig administration, en sund ekonomi, men detta utesluter inte ett omfattande omfördelningssystem, en generös stat som ger alla chansen att oavsett bakgrund och situation att kunna sträva mot de mål man söker. Inte rätt att nå dit, men en möjlighet att påbörja resor. Centern måste stå för en positiv människosyn, att folk vill klara sig själva, men samtidigt måste också vår tro på gemenskap och solidaritet fortsätta vara central.
Alltså: grundtrygghet, tolerans, stark men slimmad stat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar