Imer Yasar tipsade mig om en bra artikel i The Economist kring kvotering av kvinnor. Slutsatsen i artikeln är det nyanserade att kvotering är dumt, men att man måste skapa bättre förutsättningar för kvinnor att kombinera styrelseposter med familjeliv. Öppen dörr kan tyckas, och jag kan bekräfta dessa slutsatser från mina nyss avslutade studier i Geografi i Uppsala (A, B och C) där teori kring hur människors rörlighet styr vilka val det gör. Om kvinnors vardag binder upp dem och minskar den tid de kan röra sig, så väljer de också bort avancemang. Detta kan missförstås som att kvinnor "väljer familj framför yrkeskarriär", men det är alltså strukturella problem i samhället. Ojoj, nu nämnde jag ordet "strukturella", hoppas ingen feminism-allergiker sket i brallan...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar